Venue https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue <p style="padding-left: 15px;">Linköpings universitet vill med nättidskriften Venue stimulera verksamma inom skolvärlden och utbildningsforskare till ett kvalificerat tanke- och kunskapsutbyte genom beskrivningar av erfarenheter och forskning om förskola och skola. I Venue kan du publicera, kommentera och utveckla olika slags beskrivningar av beprövad erfarenhet och vetenskapliga studier.</p> Linköping University Electronic Press sv-SE Venue 2001-788X <p><a href="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/" rel="license"><img style="border-width: 0;" src="https://i.creativecommons.org/l/by-nc/4.0/88x31.png" alt="Creative Commons License"></a> Om inget annat anges är verk from 2019 licensierat under en <a href="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/" rel="license">Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell Licens</a>.</p> Interaktioner och relationer mellan lärare och elever, en kort översikt https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/4060 <p>Positiva relationer mellan lärare och elever är av största vikt för elevers lärande (se t ex Wubbels, et al., 2016). Lärare som har positiva relationer med sina elever sägs ofta ha “varma krav”, det vill säga de visar omsorg om sina elever samtidigt som de också ställer höga krav på dem (Ross et al., 2008). Sådana lärar-elev-relationer (ett ganska stabilt, generellt beteende, eftersom det är konstant över en längre tid) byggs upp genom interaktioner mellan läraren och eleverna (det beteende som elever och lärare uppvisar från en stund till nästa), särskilt under det första mötet mellan läraren och en ny klass (Mainhard et al., 2011).</p> Theo Wubbels Copyright (c) 2021 Theo Wubbels, Utrechts Universitet, Nederländerna https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-20 2021-09-20 10.3384/venue.2001-788X.4060 Ett observationsprotokoll för att studera ledarskap för lärande https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/3930 <p>Ett sätt att få syn på hur lärare leder undervisning är att använda sig av observationer och då kan ett observationsprotokoll vara till hjälp. Hur ett protokoll togs fram och hur det till slut ser ut beskrivs i denna artikel.&nbsp;</p> Marcus Samuelsson Anja Thorsten Anneli Mohlin Camilla Heiskanen Caisa Skoglund Johan Meckbach Margareta Dott Rickard Kenndal Frida Enwall Karin Månsson Copyright (c) 2021 Marcus Samuelsson, Anja Thorsten, Anneli Mohlin, Camilla Heiskanen https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-06-17 2021-06-17 10.3384/venue.2001-788X.3930 Att utveckla förmågan att reflektera om sin yrkespraktik https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/3696 <p class="Artikel-Brdtext"><strong>Reflektionsuppgifter av olika slag är viktigt på många yrkesprogram. Genom reflektionen förväntas eleverna analysera sina erfarenheter och koppla samman teori och praktik. På så sätt kan de utveckla en begynnande yrkesidentitet. Att reflektera kan dock vara en utmaning för många elever. Den här artikeln bidrar med kunskap både om hur eleverna gör när de reflekterar och om vad lärare skulle behöva lyfta fram i undervisningen för att stötta elevernas reflektionsförmåga.</strong></p> Malin Nyberg Anja Thorsten Copyright (c) 2021 Malin Nyberg, Anja Thorsten https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-10-14 2021-10-14 10.3384/venue.2001-788X.3696 Påverkar covid-19 lärares betygs- och bedömningspraktik? https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/3480 <p>Svensk gymnasieskola övergår 18 mars 2020 till distansundervisning med anledning av covid-19. Eleverna deltar hemifrån och lärarna arbetar antingen på skolan eller hemma. Grundskolan är fortsatt öppen och lärarna, och majoriteten elever, vistas i skolan. Rådande restriktioner anger att de med symtom ska vara hemma (Utbildningsdepartementet, 2020), vilket gör att vissa grundskoleelever deltar på distans. Därmed förändras skolpraktiken inom båda skolformerna: lärare och elever befinner sig i samma tid - arbetar utifrån befintligt schema - men separeras helt eller delvis fysiskt. Nu väcks nya frågor kring bedömning och betygsättning. Under vårterminen brukar elever få möjlighet att bekräfta eller höja sina prestationer. Hur ska detta ske när lärare och elever är åtskilda vid bedömningstillfällena? Betydelsefullt är att betygsättning genomförs på ett trovärdigt och rättssäkert sätt. Därför belyser vi hur lärare utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv agerar i relation till bedömning och betygsättning i en förändrad skolpraktik.</p> Linda Ekström Lind Cornelia Wilhelmsson Anna Martin Bylund Linneá Stenliden Copyright (c) 2021 Linda Ekström Lind, Cornelia Wilhelmsson, Anna Martin Bylund, Linneá Stenliden https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-03-19 2021-03-19 10.3384/venue.2001-788X.3480 Spel i förskolan stöttar förskolebarns lärande i matematik https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/3453 <p>I denna artikel presenteras resultatet från en studie i förskolan där barns lärande i matematik stått i fokus. Resultaten visar att förskolebarn som ges möjlighet att spela spel som innefattar siffror och tal stöttas i sitt lärande. Olika spel stöttar olika typer av förmågor hos barnen och kan med fördel användas i förskolans verksamhet för att stötta barns tidiga lärande i matematik.</p> Jessica Elofsson Copyright (c) 2021 Jessica Elofsson https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-01-26 2021-01-26 10.3384/venue.2001-788X.3453 Att begripa vad dom begriper https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/3451 <p class="paragraph" style="margin: 0cm; text-align: justify; vertical-align: baseline;"><span class="normaltextrun">Att lära sig matematik innebär att man kommer i kontakt med en mängd olika matematiska begrepp. Genom att tillägna sig begreppen ges eleverna en större möjlighet att förstå matematiken som ska läras. Begreppen hjälper dom att begripa matematiken. Begreppen inom matematiken, liksom inom alla sammanhang har en stor betydelse för möjligheten att förstå och kunna samtala om det man är engagerad i. </span></p> Joakim Samuelsson Copyright (c) 2021 Joakim Samuelsson https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-09-16 2021-09-16 10.3384/venue.2001-788X.3451 Att utveckla snabbhet i matematik https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/3449 <p class="paragraph" style="margin: 0cm; text-align: justify; line-height: 115%; vertical-align: baseline;"><span class="normaltextrun"><span style="color: black;">I den första kursplanen för matematik var övning av de grundläggande talkombinationerna tydligt framskrivna (Lgr 62). Skrivningar som att ”Grundliga övningar i såväl addition som subtraktion inom talområdet 1-10 är mycket viktiga” illustrerar den betydelse denna typ av kunskap ansågs ha. Idag skrivs dessa kunskaper fram på ett annat sätt. Det handlar mer om att förstå och kunna använda metoder för beräkningar i olika situationer (LpO 11). Inget specifikt är uttalat om de grundläggande talkombinationerna, vilket kan ha påverkat att dessa kunskaper inte fokuseras lika mycket i skolan idag som tidigare. Betydelsen av grundläggande talkombinationer och hur man kan utveckla dessa fokuseras i detta projekt.</span></span></p> Joakim Samuelsson Copyright (c) 2021 Joakim Samuelsson https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-10-11 2021-10-11 10.3384/venue.2001-788X.3449 Utveckling, lärande, forskning (ULF) – i samverkan mellan akademi och skola https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/3440 <p>Verksamheten i skolan kommer alltid att stöta på utmaningar, hinder och problem där det krävs ny kunskap, utveckling och förändring. Det gör att det finns stora vinster med en nära samverkan mellan universitet och skola.</p> Anja Thorsten Copyright (c) 2021 Anja Thorsten https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-01-18 2021-01-18 10.3384/venue.2001-788X.3440 Elevers perspektiv på läsning i grundskola och fritidshem https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/3288 <p>Att lära elever att läsa är något som ofta ses som en huvuduppgift i skolans tidiga år. Under senare år har även fritidshem kommit att lyftas fram som en viktig arena för elevers läsutveckling. I denna text undersöks hur elever beskriver läsningens funktion och roll i skola och fritidshem. Att förstå hur elever resonerar är en viktig utgångspunkt för lärares arbete såväl i skola som i fritidshem.</p> Lina Lago Caroline Bötrius Copyright (c) 2021 Lina Lago, Caroline Bötrius 2021-03-24 2021-03-24 10.3384/venue.2001-788X.3288 Rundor med fokus på undervisningskvalitet https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/3267 <p>Internationellt organiseras skolutveckling ofta som kollegialt lärande, som bygger på lärares professionella samarbete. Ändå visar få studier hur kollegialt lärande positivt påverkar skolmiljöer eller elevernas lärande. En sätt att organisera lärares professionella utveckling där forskningen kunnat uppvisa positiva resultat är att använda metoden rundor med fokus på undervisningskvalitet (Quality Teaching Rounds, QTR).</p> Henrik Lindqvist Jennifer Gore Copyright (c) 2020 2020-09-18 2020-09-18 10.3384/venue.2001-788X.3267 Resurspersonal i skolan – vad visar forskningen? https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/3261 <p>I skolan ökar användningen av resurspersonal för elever i behov av särskilt stöd. ”Resurserna” innefattar främst elevassistenter, lärarassistenter och fritidshemspersonal, men även andra personalkategorier. Det gemensamma för personalgruppen är att den generellt sett har liten eller ingen utbildning för att möta elever i svårigheter. Trots det är det vanligt att resurspersonal, särskilt elevassistenter, anställs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, men arbetsuppgifterna är sällan tydligt formulerade.</p> Henrik Lindqvist Rickard Östergren Lotta Holme Copyright (c) 2020 Henrik Lindqvist, Rickard Östergren, Lotta Holme 2020-09-07 2020-09-07 10.3384/venue.2001-788X.3261 Extra anpassningar i skolan ur speciallärares och specialpedagogers perspektiv https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/3183 <p>Extra anpassningar ska kopplas till lärares ordinarie undervisning i klassrummet, snarare än till ett specialiserat och exkluderat särskilt stöd. Speciallärare och specialpedagoger är nyckelpersoner i arbetet med extra anpassningar, både i arbetet direkt med elever men också indirekt, genom stöd till lärare. I denna studie har vi uppmärksammat speciallärares och specialpedagogers specifika erfaren­heter av arbete med extra anpassningar. Det som framkommer är att extra anpassningar är en insats som deltagarna har tilltro till. Samtidigt framställs arbetet med extra anpassningar som komplext att tolka och att ge lärare stöd i. Ett möjligt sätt att tydliggöra specialfunktionens arbete är att använda sig av den organisatoriska stödstrukturen Respons To Intervention (RTI) som ramverk.</p> Kristin Westerholm Tove Mattsson Henrik Lindqvist Copyright (c) 2020 Kristin Westerholm, Tove Mattsson, Henrik Lindqvist https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2020-08-13 2020-08-13 10.3384/venue.2001-788X.3183 Hantering av gymnasieungdomars vardagliga konflikter med jämnåriga https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/3171 <p>Konflikter kan hanteras destruktivt eller konstruktivt. Destruktiv hantering av vardagliga konflikter med jämnåriga dominerar kraftigt bland gymnasieungdomar. Det är därför viktigt att hjälpa ungdomarna att utveckla förmågor för konstruktiv konflikthantering. Utifrån en spelteoretisk metod skapades ett förhållningssätt som efter testning visade sig vara effektivt för att främja konstruktiv konflikthantering. Förhållningssättet upplevdes också övervägande positivt av ungdomarna efter dess användning under en veckas träningsperiod.</p> Andrzej Szklarski Copyright (c) 2021 Andrzej Szklarski https://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0 2021-01-04 2021-01-04 10.3384/venue.2001-788X.3171 Kunskapsbedömning genom validering – att ge erkännande åt vuxnas lärande https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/2222 <p><strong>Validering är en form av kunskapsbedömning som i första hand riktar sig till vuxna. Den erbjuder möjligheten att få erkännande för sina kunskaper även om de har utvecklats på andra sätt än genom utbildning. Vad är validering? Varifrån kommer intresset för denna företeelse? Hur kan utvecklingen komma att se ut när det gäller validering?</strong></p> Per Andersson Copyright (c) 2020 Per Andersson 2020-05-19 2020-05-19 10.3384/venue.2001-788X.2222 Taluppfattningsutveckling i förskoleklass https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1815 <p>Skolan ska vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet. För att möta alla elever kan skolor ha olika pedagogiska inriktningar vad gäller vad som fokuseras i undervisningen och hur undervisningen bedrivs. I denna artikel presenteras en studie om hur barn i förskoleklass i segregerat område utvecklades i grundläggande matematik jämfört med jämnåriga elever i mindre segregerat område.</p> Kristin Westerholm Joakim Samuelsson Copyright (c) 2020 Joakim Samuelsson 2020-04-15 2020-04-15 10.3384/venue.2001-788X.1815 Bedömning av yngre elevers muntliga berättande https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1813 <p>I den här texten vill vi uppmärksamma en svår och viktig men ibland bortglömd del av svensklärares bedömningspraktik, nämligen bedömning av elevers muntliga berättande. Då menar vi inte muntlig framställning eller en redovisning inför klassen utan en förmåga att självständig berätta om eller sammanhängande återge händelser, historier och upplevelser. Kunskapsbedömning beskrivs ibland som en av läraryrkets svåraste uppgifter, och en specifik bedömning som en del lärare finner extra svår att lyckas med är den av elevers muntliga berättande. &nbsp;Inte minst gäller det för elever med något språkhinder. I en kvalitativ studie har Unosson (2017) undersökt hur lågstadielärare från fem skolor resonerar kring sitt arbete med att bedöma elevers muntliga berättande. Med utgångspunkt i den studien belyser vi i den här artikeln varför lärare finner elevers muntliga berättande svårbedömt, och hur de praktiskt går tillväga för att öka chanserna att lyckas med att bedöma den förmågan.</p> Fredrik Alm Marie Unosson Copyright (c) 2020 Fredrik Alm 2020-11-06 2020-11-06 10.3384/venue.2001-788X.1813 Specialpedagogisk matematikundervisning med fokus på grundläggande addition https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1798 <p>Vill du lyckas i matematik? Se till att du behärskar tabellerna med flyt. Forskning visar ett starkt samband mellan automatisering av talkombinationer inom talområdet 0–12 och elevernas förmåga att beräkna tvåsiffriga additioner och subtraktioner samt med problemlösning.</p> Joakim Samuelsson Copyright (c) 2020 Joakim Samuelsson 2020-03-30 2020-03-30 10.3384/venue.2001-788X.1798 Formar och förargar – lärplattform som redskap för återkoppling https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1719 <p>Den digitaliserade skolan har förändrat betingelserna för lärare och elever på många sätt. I följande text riktas fokus mot lärares återkoppling till elever via digitala lärplattformar. Återkoppling i lärplattform ser delvis annorlunda ut än återkoppling som ges ”på papper”. Den är mer standardiserad genom de funktioner som finns i plattformarna. Det sker också en sammanblandning mellan återkoppling och betygsdokumentation som ger återkopplingen en tydligt summativ karaktär. Riktlinjer om återkoppling i lärplattformar beskrivs som en källa till oenighet i kollegier.</p> Agneta Grönlund Copyright (c) 2020 Agneta Grönlund 2020-03-17 2020-03-17 Lärarstudenters strategier för att hantera känslomässiga utmaningar https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1701 <p>I ett forskningsprojekt har jag arbetet med att undersöka vad lärarstudenter identifierar som känslomässiga utmaningar under utbildningen. Studierna i projektet har också studerat vilka strategier lärarstudenter använder för att hantera dessa utmaningar.&nbsp; Lärarstudenter beskriver hur känslor av professionell otillräcklighet uppstår under utbildningen, främst under verksamhetsförlagd utbildning. Detta hanterar studenterna genom att använda strategier som innebär att antingen acceptera att inget kan förändras eller att skjuta fram lärande till dess att de börjar arbeta.</p> Henrik Lindqvist Copyright (c) 2020 Henrik Lindqvist 2020-03-06 2020-03-06 10.3384/venue.2001-788X.1701 Rekryterare, matchmaker och brandman https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1697 <p>Att planera, genomföra och följa upp elevers lärande är centralt i alla lärares arbete. I denna artikel är syftet att beskriva och analysera hur yrkeslärare arbetar för att planera för och följa upp elevers lärande under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Under vilka villkor arbetar lärarna, vilka konsekvenser får det för eleverna och vad krävs för en lärorik tid på apl?</p> Åsa Mårtensson Copyright (c) 2020 Åsa Mårtensson 2020-02-27 2020-02-27 10.3384/venue.2001-788X.1697 ”Där är vi inblandade allihop”: Samverkan mellan lärare i fritidshem, förskoleklass och grundskola https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1644 <p>Hur förstår och beskriver lärare i fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 förutsättningarna för samverkan? Detta är utgångspunkten förd denna artikel som bygger på ett pågående forsknings- och utvecklingsprojekt om samverkan i skolans tidiga år.</p> Lina Lago Helene Elvstrand Copyright (c) 2019 Lago, Elvstrand 2019-11-22 2019-11-22 10.3384/venue.2001-788X.19813 Öva och pröva - Hur kan fritidspedagogik stärka teknikundervisningen? https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1643 <p>I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men undervisning är inte detsamma som lärande. Om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse. Denna artikel baseras på ett empiriskt material som samlades in till en studie inom ramen för en masterkurs i yngre barns lärande i naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling.</p> Marie Karlsson Fredrik Jeppsson Copyright (c) 2019 Karlsson, Jeppsson 2019-11-08 2019-11-08 1 6 10.3384/venue.2001-788X.19812 Barns delaktighet i förskolans dokumentation https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1642 <p>I många förskolor brottas man med frågan om hur barnen kan bli eller göras delaktiga i förskolans dokumentation. Pedagogisk dokumentation anses ofta vara ett sätt att göra barn delaktiga. Min studie visar att barn inte nödvändigtvis blir delaktiga bara för att man använder pedagogisk dokumentation, utan att de kan bli mer eller mindre delaktiga oavsett vilken dokumentationsmetod som används.</p> Katarina Elfström Pettersson Copyright (c) 2019 Elfström Pettersson 2019-08-30 2019-08-30 10.3384/venue.2001-788X.19811 Familjeaktiv inskolning i förskolan – nya roller för förskolepedagoger https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1641 <p>När inskolning av barn i förskolan på betydande sätt förändras, uppstår behov av nya förhållningssätt till barn och föräldrar. Nya professionella roller för förskolepedagoger (förskollärare och barnskötare) skapas. Dessa roller skiljer sig betydligt från de roller som intogs tidigare. Denna artikel fokuserar dessa nya pedagogroller och deras betydelse mot bakgrund av tidigare former av inskolningsmodell (er).</p> Ingrid Karlsson Copyright (c) 2018 Karlsson 2018-12-06 2018-12-06 10.3384/venue.2001-788X.1879 Lärare och forskare utvecklar digital didaktisk design https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1639 <p>Hur kan en framtida digital utbildningspraktik främja elevers utveckling av kunskaper, förmågor och bildning i Hans Roslings anda? Elevers möjligheter att bidra till samhälleliga utmaningar som klimatförändringar, fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsvillkor behöver stärkas. I VISE-projektet arbetar lärare och forskare gemensamt för att skapa insikter i hur interaktiva datavisualiseringar kan bistå elever att analysera viktig fakta, skapa förståelse om vår värld och visuellt presentera dessa kunskaper.</p> Ulrika Bodén Linnéa Stenliden Jörgen Nissen Copyright (c) 2018 Bodén, Stenliden, Nissen 2018-10-19 2018-10-19 10.3384/venue.2001-788X.1877 Avtryck som synliggör https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1638 <p>Ensamarbetets dagar är till ända, för elevers och lärares skull. Fast vi är inte riktigt där än. I väntan på detta finns det anledning att uppmärksamma om och hur pedagogiskt förhållningssätt skiljer sig åt i ett kollegium.</p> Marcus Samuelsson Copyright (c) 2018 Samuelsson 2018-10-05 2018-10-05 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1876 Socialt samspel i förskolan: datorspelande, språkanvändning och tambursamtal https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1640 <p>Det är fri lek i förskolan. Otto och Lisa sitter framför datorn och spelar. Datorspelet de använder handlar om gubben Pettsons katt Findus som leker skeppsbrott, vilket innebär att spelaren ska föra Findus genom en hinderbana som går ut på att inte nudda golvet i Pettsons sal. Det är Otto som håller i musen och Lisa sitter engagerat bredvid och deltar genom att kommentera spelet. Samtidigt som barnen spelar så diskuterar de även andra saker.</p> Polly Björk-Willén Copyright (c) 2018 Björk-Willén 2018-09-20 2018-09-20 10.3384/venue.2001-788X.1878 Inrutad pedagogik – serietidningen som verktyg i skolan https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1637 <p>Serietidningar i skolan gör det möjligt för elever att arbeta med handling och känsla i berättelser och visar hur lärares och elevers personliga erfarenheter med serier bidrar till klassrumsarbetet.</p> Lars Wallner Copyright (c) 2018 Wallner 2018-08-30 2018-08-30 10.3384/venue.2001-788X.1875 Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1636 <p>Det behövs matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande. Förskolepersonal som kan synliggöra vad, hur och varför barn använder matematik för problemlösning så barn blir medvetna om sina matematiska handlingar.</p> Anders Albinsson Copyright (c) 2018 Albinsson 2018-05-17 2018-05-17 10.3384/venue.2001-788X.1874 Föräldraidentiteter som skapas och formas under inskolningen i förskolan https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1635 <p>Förskolestarten börjar med inskolning. Den här tiden är en omvälvande period inte bara för barnet utan för hela familjen. Vårdnadshavarna måste lära sig att bli trygga förskoleföräldrar, att&nbsp; hjälpa sitt barn under inskolningen, att bidra med kunskaper om barnet och att hjälpa pedagogerna att tolka barnets beteende och önskningar under inskolningen.</p> Maria Simonsson Copyright (c) 2018 Simonsson 2018-03-20 2018-03-20 10.3384/venue.2001-788X.1873 Att utveckla arbetet med lek på fritidshem - Erfarenheter från ett aktionsforskningsprojekt https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1634 <p>Lek är något som är centralt för fritidshemmets verksamhet och som har en stark tradition men som ibland tas för given och därför blir oreflekterad. Genom att arbeta aktivt med lek så har vi tillsammans varit tvungna att ifrågasätta våra förgivettaganden om lek och därmed kunnat utveckla arbetet med lek. I denna artikel beskrivs erfarenheterna från ett aktionsforskningsprojekt i vilket fritidspedagoger/lärare i fritidshem på Grebyskolan och forskare från Linköpings universitet tillsammans har arbetat med att utveckla lek i fritidshem.</p> Lina Lago Helene Elvstrand Marie Ekeroth-Mahrs Carina Gustafsson Linn Hermansson Andreas Pettersson Eva Svärd Elizabeth Vermaat Veronica Östling Copyright (c) 2018 Lago, Elvstrand, Ekeroth-Mahrs, Gustafsson, Hermansson, Pettersson, Svärd, Vermaat, Östling 2018-02-27 2018-02-27 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1872 Lärares uppfattning av samarbete med elevhälsan https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1633 <p>Hur upplever lärarna samarbetet med elevhälsan? Denna artikel presenterar resultat från fokusgrupper och enkäter med lärare om deras upplevelse av samverkan med andra professioner i skolan. Elevhälsan kan inkludera professioner som läkare, psykolog, kurator, sjuksköterska samt speciallärare och specialpedagog. Vilka professioner som är aktuella i olika skolformer kan variera nationellt och internationellt men tillgängligheten verkar vara en nyckelfaktor för ett framgångsrikt elevhälsoarbete.</p> Maja Johansson Gaimer Susanne Kreitz-Sandberg Copyright (c) 2018 Johansson Gaimer, Kreitz-Sandberg 2018-01-25 2018-01-25 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1871 Den viktiga klassrumsdialogen https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1632 <p>När elever gör grupparbeten diskuterar de främst hur arbetet i gruppen ska genomföras i stället för att diskutera uppgiften. Läraren kunde emellertid stödja elevernas diskussioner genom att ställa elaborerande frågor. Det framkommer i en nyligen genomförd studie om grupparbete.</p> Karin Forslund Copyright (c) 2017 Forslund 2017-12-14 2017-12-14 1 5 10.3384/venue.2001-788X.17610 Lärar-elevrelationens betydelse i antimobbningsarbetet https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1631 <p>Lärare som är varma, lyhörda och stödjande minskar risken för mobbning i skolan. Lärare som medvetet arbetar för att utveckla och bibehålla sådana relationer med sina elever gör skolan till en tryggare plats. Dessutom är det gynnsamt för elevernas skolprestationer.</p> Robert Thornberg Copyright (c) 2017 Thornberg 2017-11-21 2017-11-21 1 8 10.3384/venue.2001-788X.1769 Kroppsligt förankrad kognition https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1630 <p>Varför är det mer angeläget och accepterat att jobba tvärvetenskapligt med estetiska lärprocesser och naturvetenskapliga ämnen för yngre barns lärande i skolans tidigare år än med äldre elever? Tillsammans med forskakollegor har vi i våra studier visat hur våra sinnliga kroppsliga erfarenheter har betydelse för lärande för alla åldrar.</p> Fredrik Jeppsson Copyright (c) 2017 Jeppsson 2017-11-07 2017-11-07 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1768 Sociala processer avgör hur elever reagerar som åskådare vid mobbning https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1629 <p>När elever i fjärde till sjunde klass intervjuas om hur de reagerar som åskådare till mobbning framkommer att sociala processer såsom vad som räknas som mobbning, sociala relationer och skuldbeläggande av den utsatta påverkar om de hjälper till eller inte.</p> Camilla Forsberg Copyright (c) 2017 Forsberg 2017-10-02 2017-10-02 10.3384/venue.2001-788X.1767 Förskoleföräldrars tankar om utvecklingssamtal https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1628 <p>Hur upplever föräldrar utvecklingssamtal i förskolan? I denna artikel presenteras några resultat från ett större forskningsprojekt om utvecklingssamtal i förskolan. I intervjuer uttrycker föräldrar att de anser utvecklingssamtalen som meningsfulla på olika sätt. De kan säkerställa en känsla av tillit och trygghet med professionella pedagoger som i föräldrarnas ögon tycks framstå som ”barnexperter”. Vidare kan utvecklingssamtalen bidra till att bekräfta föräldrarnas egen bild av barnet och sitt föräldraskap.</p> Alma Vladavic Maria Simonsson Ann-Marie Marie Markström Copyright (c) 2017 Vladavic, Simonsson, Marie Markström 2017-06-19 2017-06-19 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1766 Tryggare barn på fritidshemmet – börjar med oss själva https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1627 <p>Att ha kompisar, få leka och känna sig trygg med både vuxna och barn är något alla elever har rätt att känna och uppleva på sitt fritidshem. På Folkparksskolans fritidshem i Norrköping har vi de senaste åren aktivt arbetat med att utveckla våra arbetsformer för att alla elever ska uppleva glädje och trygghet på vårt fritidshem.</p> Helene Elvstrand Josefin Hollertz Anton Lilja Jimmy Nergården Erik Landers Annette Berggren Elsa Karlsson Copyright (c) 2017 Elvstrand, Hollertz, Lilja, Nergården, Landers, Berggren, Karlsson 2017-05-22 2017-05-22 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1765 Fokusgruppssamtal om svåra frågor https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1626 <p>Orosanmälningar till socialtjänsten hör till en av de arbetsuppgifter som upplevs som svåra i förskola och skola. I ett aktuellt forskningsprojekt har fokusgruppssamtal visat sig vara en fruktbar metod för att tillsammans i grupp bearbeta, diskutera och reflektera över hur man i förskola och skola kan identifiera och stödja barn som bevittnar i våld i hemmet. Detta projekt har väckt frågan om en bredare användning av fokusgruppssamtal som pedagogiskt verktyg i förskola och skola.</p> Ann-Marie Markström Ann-Charlott Münger Copyright (c) 2017 Markström, Münger 2017-05-11 2017-05-11 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1764 Förstår, följer och har elever nytta av lärares instruktioner? https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1625 <p>Behöver elever vara detektiver för att förstå lärares instruktioner eller har de lärt sig att följa instruktionernas logik fastän de inte går att få ihop?</p> Marcus Samuelsson Copyright (c) 2017 Samuelsson 2017-05-04 2017-05-04 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1763 Lärar-elev-relationens betydelse och lärarens relationskompetens https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1624 <p>År 2013 berättade en lärarstudent för mig att hon två gånger hade kissat på sin stol medan hon gick i folkskolan. Hon var nämligen så rädd för sin matematiklärare att hon inte vågade be om lov att gå på toaletten.</p> Louise Klinge Copyright (c) 2017 Klinge 2017-02-12 2017-02-12 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1762 Skolelever undervisar lärarstudenter om digital kompetens https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1623 <p>Den digitala samhällsutvecklingen skapar ett gigantiskt paradigmskifte för både skolan och lärarutbildningen. Här kan skolelever spela en viktig roll och bidra till lärarstudenters pedagogiska digitala kompetens.</p> Anders Skanetofth Linnea Stenliden Copyright (c) 2017 Skanetofth, Stenliden 2017-01-19 2017-01-19 1 6 10.3384/venue.2001-788X.1761 Killar och tjejer upplever matematikundervisning på olika sätt https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1617 <p>Elevers upplevelser av matematikundervisningen i skolan påverkar hur väl de lyckas i matematikämnet. Killar upplever att de i högre utsträckning än tjejerna har inflytande över innehållet och är mer delaktiga i undervisningen. Tjejerna upplever matematiken i skolan som svårare än vad killar gör.</p> Marcus Samuelsson Joakim Samuelsson Copyright (c) 2016 Samuelsson, Samuelsson 2016-12-08 2016-12-08 1 3 10.3384/venue.2001-788X.16516 ”Man ser på kroppen att de hör pulsen” https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1616 <p>Sju grundskolelärare i musik har arbetat med learning study för att undersöka lärandeobjektet sväng i olika rytmiska mönster. Studien visar hur undervisning har designats för att ge eleverna möjligheter att känna pulsen i kroppen och utveckla tajming. I den här artikeln fokuseras och diskuteras resultaten av genomförd studie.</p> Pernilla Ahlstrand Copyright (c) 2016 Ahlstrand 2016-11-24 2016-11-24 1 4 10.3384/venue.2001-788X.16515 Ett fall framåt: case i förskollärarutbildningen https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1615 <p>Teori och praktik beskrivs ofta som varandras motsatser. Men i förskollärares vardag är de snarare en enhet. På Linköpings universitet används case i förskollärarutbildningens första termin för att koppla samman de teoretiska delarna av utbildningen med praktiken.</p> Lina Lago Alma Vladavic Helene Elvstrand Copyright (c) 2016 Lago, Vladavic, Elvstrand 2016-11-10 2016-11-10 1 5 10.3384/venue.2001-788X.16514 Arbeta med skolor i missgynnade stadsmiljöer https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1614 <p style="font-size: 150%;"><strong>- Ett projekt för kunskapsöverföring och kunskapsutbyte (KTEN, Knowledge Transfer and Exchange)</strong></p> <p>En av de mest angelägna frågorna för regeringar världen över är att höja standarderna för undervisning och lärande i skolor, särskilt de som arbetar med socioekonomiskt missgynnade grupper.</p> Christopher Day Copyright (c) 2016 Day 2016-11-04 2016-11-04 1 9 10.3384/venue.2001-788X.16513 Lek för att utveckla sociala förmågor på fritidshemmet https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1613 <p>Lek är något som sker hela tiden och på olika sätt bland barn. På Ektorpsringens fritidshem har vi pedagoger de senaste åren arbetat för att utveckla vår medvetenhet och vårt förhållningssätt kring lek. I artikeln beskriver vi och exemplifierar arbetssätt för att utveckla lek på fritidshemmet som pedagogisk metod.</p> Helene Elvstrand Caroline Eneland Marie Karlsson Christian Sjöö Copyright (c) 2016 Elvstrand, Eneland, Karlsson, Sjöö 2016-10-13 2016-10-13 1 5 10.3384/venue.2001-788X.16512 Forskares tillträde till förskolan – barn som gatekeepers https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1612 <p>Forskaren som studerar barndomar utifrån barns perspektiv på förskolan kommer nära barns vardag och deras världar. Barnen bidrar själva med information om sina liv till forskningen, men gör det på sina villkor. Vår forskning visar att barnens eget medgivande i forskningssammanhangen är viktigare än föräldrarnas och personalens.</p> Maria Simonsson Mia Thorell Copyright (c) 2016 Simonsson, Thorell 2016-09-30 2016-09-30 1 5 10.3384/venue.2001-788X.16511 Design för undervisning och lärande – ett didaktiskt verktyg https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1611 <p>Vi behöver nya didaktiska verktyg för att kunna möta utmaningarna i dagens skola. Designbegreppet är ett sådant verktyg. Det kan användas båda till analys och som ett utvecklingsredskap för undervisning och elevens lärande. I denna artikel argumenterar författaren för att designbegreppet har en viktig och integrerad plats i den didaktiska vokabulären.</p> Trond Eiliv Hauge Copyright (c) 2016 Hauge 2016-09-16 2016-09-16 1 5 10.3384/venue.2001-788X.16510 Anmäld till Skolinspektionen https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1610 <p>Vem som helst som är missnöjd med något i skolan kan anmäla en lärare till Skolinspektionen. Var tredje lärare i Sverige är också rädd för att det ska hända. Kan konsekvensen av detta bli att vi får en skola som vilar på en anmälningskultur snarare än ett lärandefokus?</p> Magnus Nyberg Blixt Copyright (c) 2016 Nyberg Blixt 2016-09-01 2016-09-01 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1659 Så minskar vi gymnasieavhoppen https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1608 <p>En fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna fullföljer inte sin gymnasieutbildning inom utsatt tid. Den stora andelen gymnasieavhopp är ett problem för såväl individerna som för samhället i stort. Ungdomar som inte fullföljer sin gymnasieutbildning har svårt att få varaktiga arbeten. De kan inte heller studera vidare och löper risk att hamna i utanförskap. Motala kommun arbetar nu med ett lovande samverkansprojekt som ska förhindra avhopp från skolan.</p> Christina Billemar Ibrahim Beganovic Copyright (c) 2016 Billemar, Beganovic 2016-06-07 2016-06-07 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1658 Hur reformer styr verksamhet på fritidshem https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1607 <p>De senaste åren har fritidshemmen präglats av en ”reformträngsel”. Hur påverkar det den dagliga verksamheten? Genom att ta del av lärares och rektorers egna berättelser om fritidshem har vi undersökt hur reformerna förändrar fritidshemmens verksamhet idag och hur det påverkar det systematiska kvalitetsarbetet.</p> Ragnhild Löfgren Helene Elvstrand Magnus Jansson Håkan Löfgren Copyright (c) 2016 Löfgren, Elvstrand, Jansson, Löfgren 2016-05-26 2016-05-26 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1657 Lärarens metodval – avgörande för vilka matematiska förmågor eleverna kan utveckla https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1606 <p>Vad får elever möjlighet att lära sig beroende på vilka metoder som används i matematikundervisningen? Frågan har tidigare bearbetats i en avhandling 1 som här aktualiseras på nytt.</p> Margareta Engvall Copyright (c) 2016 Engvall 2016-04-25 2016-04-25 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1656 Populärvetenskapens förklarande ljus https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1605 <p>Att skriva för en bredare allmänhet är inte bara en akademisk plikt. Det kan också ge insikter hos skribenten själv – en effekt som blir tydlig när studenter i naturvetenskap och teknik vid Lunds universitet skriver populärvetenskapligt om sitt ämne.</p> Susanne Pelger Copyright (c) 2016 Pelger 2016-04-15 2016-04-15 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1655 Skapa samhörighet på fritidshem https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1604 <p>Vi är själva experter på vår egen verksamhet. Det är utgångspunkten för det aktionsforskningsprojekt som Kvinnebyskolans fritidshem har deltagit i. Projektet har utvecklat verksamheten genom en ökad samhörighet mellan våra avdelningar, vilket ska skapa större likvärdighet samt främja barnens sociala relationer.</p> Helene Elvstrand Lena Altberg Lina Rydén Monika Svahn Copyright (c) 2016 Elvstrand, Altberg, Rydén, Svahn 2016-03-03 2016-03-03 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1654 Förskolebarn använder mätning i legoleken https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1603 <p>I legoleken använder förskolebarn mätning på många olika sätt. De växlar mellan olika mätredskap och måttenheter, beroende på kontext och önskat mätresultat. Genom mätningar löser barnen problem i legoleken. Mätresultatet kommuniceras genom att visa, förklara och argumentera med matematiska begrepp.</p> Anders Albinsson Joakim Samuelsson Maria Simonsson Copyright (c) 2016 Albinsson, Samuelsson, Simonsson 2016-02-18 2016-02-18 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1653 Att hitta kärnan i fritidspedagogik https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1602 Vad är fritidshemmets uppdrag och hur kan vi gemensamt formulera en fritidspedagogisk kärna? Det är frågor vi pedagoger ställer oss i ett pågående aktionsforskningsprojekt på Svärtingehus fritidshem. Helene Elvstrand Åsa Nilsson Martin Voogand Ingela Rondahl-Johansson Ann Vestergren Therese Hjertqvist Maria Näsberg Lund Stefan Bohlin Jenny Hultberg Anna Brorsson Copyright (c) 2016 Elvstrand, Nilsson, Voogand, Rondahl-Johansson, Vestergren, Hjertqvist, Näsberg Lund, Bohlin, Hultberg, Brorsson 2016-02-04 2016-02-04 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1652 Simuleringar tränar förmågan att leda klassrummet https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1601 <p>Många lärarstudenter lämnar lärarutbildningen med brister i förmågan att leda klassrummet – enligt dem själva. Genom datorsimuleringar har lärarstudenter fått ett nytt och effektivt sätt att träna upp sin förmåga att leda klassrummet utan att verkliga elever kommer till skada. Det visar ett forskningsprojekt 1 vid Linköpings universitet.</p> Marcus Samuelsson Gunnel Colnerud Eva Ragnemalm Mattias Arvola Mathias Nordvall Copyright (c) 2016 Samuelsson, Colnerud, Ragnemalm, Arvola, Nordvall 2016-01-20 2016-01-20 1 6 10.3384/venue.2001-788X.1651 En mix av två världar – vägen från student till professionell lärare https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1600 <p>Vi måste hjälpa nyexaminerade lärare att bli säkra i sin profession. Ett framgångsrecept kan vara att blanda tysk lärarutbildning med svensk. Detta skulle kunna medföra att vi på ett bättre sätt säkrar elevers måluppfyllelse och får fler nya lärare att stanna kvar i yrket.</p> Camilla Edlund Sofia Erlandsson Kerstin Jansson Jenny Nordahl Nina Pettersson Malgorzata Wesolowska Copyright (c) 2015 Edlund, Erlandsson, Jansson, Nordahl, Pettersson, Wesolowska 2015-12-14 2015-12-14 1 4 10.3384/venue.2001-788X.15424 Dilemma eller evidens? Hur tänker lärarstudenter kring klassrumsledarskap? [1] https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1599 <p>Lärarstudenter använder två huvudsakliga strategier för att utveckla sin beredskap att utöva ledarskap i klassrummet. Antingen kan de utveckla en imaginär säkerhet eller en identifierad osäkerhet . Det framkommer av ett aktuellt forskningsprojekt [2] vid Linköpings universitet.</p> Gunnel Colnerud Marcus Samuelsson Copyright (c) 2015 Colnerud, Samuelsson 2015-12-04 2015-12-04 1 5 10.3384/venue.2001-788X.15423 Klassledning och barnperspektivet https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1598 <p>Trängs barnperspektivet ut av den starka ställning som klassledningen, det som i Sverige kallas ledarskap i klassrummet, har i den norska lärarutbildningen? I stället för att beskriva barn som initiativrika och samarbetande antar man från klassledningsperpektiv att barnen måste disciplineras till att lyda.</p> Einar Sundsdal Maria Øksnes Copyright (c) 2015 Sundsdal, Øksnes 2015-11-19 2015-11-19 1 5 10.3384/venue.2001-788X.15422 Skolans laborationer och traditionens makt https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1597 <p>Traditioner har makt över hur vi tänker. När vi nu enligt nya läroplanen Lgr11 ska börja genomföra laborationer i syftet att ge eleverna kunskaper om den naturvetenskapliga forskningsprocessen, finns stor sannolikhet att uppdraget påverkas av den laborationstradition som redan finns. Det visar en fallstudie där samtliga högstadielärare i NO-ämnen inom en kommun deltog. Därför behövs nya laborationer som gynnar det kritiska tänkandet.</p> Torodd Lunde Copyright (c) 2015 Lunde 2015-11-02 2015-11-02 1 4 10.3384/venue.2001-788X.15421 OECD granskar svensk skola – hur påverkar det skolledare? https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1596 <p>Förändringar på alla nivåer i skolsystemet är vad som krävs för att motverka de fallande resultaten för svenska elever i Pisa-mätningarna. Det är slutsatsen i den rapport som OECD (2015) har skrivit angående den svenska grundskolan. Här finns förslag till organisationsförändring på nationell nivå, en omstrukturering av professionsutvecklingen och ett tydligare ansvarsutkrävande från nationell nivå till lärare i klassrum där uppföljning och utvärdering förstärks för att stärka elevers måluppfyllelse. Skolledarens roll och ansvar som pedagogisk ledare uppmärksammas också.</p> Laila Niklasson Copyright (c) 2015 Niklasson 2015-10-16 2015-10-16 1 4 10.3384/venue.2001-788X.15420 Brobyggande mellan teori och praktik https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1595 <p>Förhållandet mellan teori och praktik på yrkesutbildningar är ett förhållandevis gammalt problem som i hög grad har diskuterats och varit föremål för forskning. De senaste årtiondena har det varit särskilt fokus på gapet mellan teori och praktik. Förhållandet mellan teori och praktik upplevs som ett särskilt stort problem inom yrken som lärare, sjuksköterska och socialarbetare, alltså yrken som helt eller delvis baseras på humaniora och samhällsvetenskap. Inom naturvetenskapsbaserade yrken, som t.ex. ingenjör, verkar problemet vara mindre.</p> Per Fibæk Laursen Copyright (c) 2015 Fibæk Laursen 2015-09-23 2015-09-23 1 5 10.3384/venue.2001-788X.15419 Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1594 <p>Vilken kunskap finns tillgänglig för att underlätta skolans arbete med barns övergångar och vilket fokus har denna information? Vi har analyserat Skolverkets stödmaterial om övergångar för att se vilka riktlinjer som verksamheterna har att förhålla sig till. Kontinuitet framstår som önskvärt och råden handlar i hög utsträckning om hur skolan och förskolan ska arbeta med att skapa rutiner för detta, men också om vad det är för typ av information som ska överlämnas.</p> Lina Lago Maria Simonsson Copyright (c) 2015 Lago, Simonsson 2015-09-11 2015-09-11 1 5 10.3384/venue.2001-788X.15418 Med filmen som redskap – ett projekt med syfte att utveckla den naturvetenskapliga laborationen https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1593 <p>När studenterna får tid att resonera kring de naturvetenskapliga fenomen de observerar i laborationerna med sin lärare kan de lättare utveckla sitt eget naturvetenskapliga ”seende”. Att laborationerna filmades underlättade en gemensam diskussion vid ett senare tillfälle. Det var några av slutsatserna av ett projekt på Grundlärarprogrammet.</p> Ragnhild Löfgren Astrid Berg Martin Nelzén Copyright (c) 2015 Löfgren, Berg, Nelzén 2015-09-03 2015-09-03 1 5 10.3384/venue.2001-788X.15417 Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens – Forskningsanvändning i praktiken https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1584 <p>Användningen av forskningsresultat har aktualiserats inom ett delprojekt inom SKOLFORSK. I projektet spåras det som faktiskt sker i kommuner och skolor i dag där mycket av arbetet har bäring på hur forskningen kan användas för att utveckla skolan. Fokus ligger på dynamiken mellan forskning och skolor och vilken typ av forskning som är användbar och på vilket sätt den realiseras och används av lärare i deras arbete.</p> Glenn Hultman Copyright (c) 2015 Hultman 2015-06-08 2015-06-08 1 4 10.3384/venue.2001-788X.15416 Framgångsrik undervisning: fokus på elevers tankesätt, snarare än på matriser https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1583 <p>Om fokus läggs på att ta reda på hur eleven har förstått ämnesinnehållet i stället för om eleven har förstått är det lättare att ta reda på vad som behöver förändras i undervisningen. På så sätt skulle bedömningen bli ett mer konstruktivt redskap för att få alla elever att utvecklas och lära sig.</p> Anja Thorsten Malin Tväråna Copyright (c) 2015 Thorsten, Tväråna 2015-06-01 2015-06-01 1 6 10.3384/venue.2001-788X.15415 Linköpingsdoktorer höjer nivån på pedagogisk forskning i Rwanda https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1582 <p>Tack vare samarbetet med Linköpings universitet har en forskarutbildning i pedagogik för första gången genomförts med deltagare från Rwanda. Nio universitetslärare vid Universitetet i Rwanda har doktorerat i pedagogik vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.</p> Sven B. Andersson Ingrid Andersson Copyright (c) 2015 Andersson, Andersson 2015-05-25 2015-05-25 1 3 10.3384/venue.2001-788X.15414 En berättelse om ledarskap i klassrummet https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1581 <p>Förebyggande, långsiktigt, målmedvetet och tålmodigt är viktiga delar av lärares klassrumsledarskap. Detta är i sig inget nytt. Astrid Lindgren skrev om det redan 1949 i boken <em>Mera om oss barn i Bullerbyn</em> .</p> Marcus Samuelsson Copyright (c) 2015 Samuelsson 2015-05-05 2015-05-05 1 3 10.3384/venue.2001-788X.15413 Läsförståelseproblem i tidig skolålder https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1580 <p>Studier gjorda på Linköpings universitet har visat att vissa barn lär sig läsa med gott läsflyt men får problem med läsförståelse. Läsförståelseproblemen blir inte tydliga förrän barnen gått ett antal år i skolan, men kan förklaras av språkliga nedsättningar som finns redan i förskoleåldern. Dessa resultat är av stor vikt för praktiserande lärare eftersom de berörda eleverna behöver uppmärksammas och stöttas i sin språkutveckling.</p> Åsa Elwer Copyright (c) 2015 Elwer 2015-04-27 2015-04-27 1 6 10.3384/venue.2001-788X.15412 Att bevara komplexiteten i läraryrket: policy, forskning och praxis https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1579 <p>Undervisning är en komplex, snarare än teknisk eller komplicerad, aktivitet. Om inte policy, forskning och praxis som syftar till att förbättra lärarkvaliteten utformas på ett sådant sätt att komplexiteten i läraryrket bevaras, är det knappast troligt att de kommer att leda till förändringar som verkligen stöder elevernas lärande och utökar deras möjligheter till ett bra liv.</p> Marilyn Cochran-Smith Copyright (c) 2015 Cochran-Smith 2015-04-20 2015-04-20 1 7 10.3384/venue.2001-788X.15411 Stöd eller styrning – En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1578 <p>Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger Skolverket ut ett stödmaterial. Vilka bilder av arbetet i förskoleklass och vilken styrning av verksamheten framträder i detta material?</p> Lina Lago Maria Simonsson Copyright (c) 2015 Lago, Simonsson 2015-04-13 2015-04-13 1 6 10.3384/venue.2001-788X.15410 Utomhusdidaktik i högstadiet – fungerar det? https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1577 <p>”Det kommer aldrig att fungera, det är ju tonåringar det handlar om, tänk om det regnar. De vill inte gå ut”. Det är en vanlig farhåga inför att undervisa utanför klassrummet och yttrades av en lärare inför vårt forskningsprojekt i utomhusdidaktik för högstadieelever. Fick läraren rätt? Vad tycker lärare i år 7–9 om utomhusdidaktik efter ett år av regelbunden utomhusundervisning?</p> Emilia Fägerstam Copyright (c) 2015 Fägerstam 2015-03-30 2015-03-30 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1549 Störande elevbeteenden i gymnasieskolan https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1572 <p>Elevers uppförande och ordning är ett ständigt diskussionsämne i lärarrum, medier och politiken. I vår studie framkommer att gymnasielärare uppfattar Otillåtet prat samt Otillåten mobiltelefon-/datoranvändning som de mest störande och mest förekommande störande elevbeteendena i undervisningen. Resultatet kan ge lärare insikt om störande elevbeteenden som de dagligen möter i klassrummet.</p> Niklas Fredriksson Johan Lundqvist Copyright (c) 2015 Fredriksson, Lundqvist 2015-03-23 2015-03-23 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1548 Aktionsforskning på fritidshem – villkor och möjligheter https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1571 <p>Hur kan forskare och pedagoger tillsammans utveckla verksamheten på fritidshem? Aktionsforskning är ett sätt att gemensamt verka för verksamhetsutveckling och kvalitetsförbättring.</p> Anna Liisa Närvänen Helene Elvstrand Copyright (c) 2015 Närvänen, Elvstrand 2015-03-17 2015-03-17 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1547 Lärarna och framtidens skola https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1570 <p>Skolans konstituerande drag är klassen, lektionen, undervisningen, läxorna, disciplinen, läraren och åldersuppdelningen. De kan verka orubbliga även om industrisamhället, i vilket de har vuxit fram, är på stark tillbakagång. Skolan utbildar alltså eleverna till ett samhälle som inte längre finns.</p> Erik Sigsgaard Copyright (c) 2015 Sigsgaard 2015-03-09 2015-03-09 1 7 10.3384/venue.2001-788X.1546 Learning study i dans https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1569 <p>Det som tidigare har tagit en termin att lära eleverna lär de sig nu på ett par veckor. Så effektivt kan det vara att arbeta med modellen learning study i undervisningen.</p> <p><em>Medförfattare och faktagranskare: Lina Andersson, Susanne Skårstedt, Annica Lindholm Tejfors och Helena Uhr .</em></p> Pernilla Ahlstrand Copyright (c) 2015 Ahlstrand 2015-02-23 2015-02-23 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1545 En särskola i förändring https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1568 <p>Den studie som presenteras i den här artikeln är inriktad mot att synliggöra institutioners och organisationers planerade förändringar och omstrukturerande verksamhet för att hantera statliga uppdrag som formuleras i nya styrdokument, och att med utgångspunkt i dessa utveckla och förändra grundsärskolan och gymnasiesärskolan .</p> Anna-Lena Eriksson Gustavsson Copyright (c) 2015 Eriksson Gustavsson 2015-02-12 2015-02-12 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1544 Kontextens roll i ett TPRS-klassrum https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1567 <p>I denna artikel presenteras tre utvalda dimensioner som vi sammanfattar i termen ”kontextkänslighet”. Vi försöker i artikeln visa hur auditiva, visuella och lingvistiska komponenter understödjer en TPRS 1 -lektion i främmande språk. En undervisnings­sekvens presenteras där våra idéer och förslag kommer till uttryck.</p> Elisabeth Dokalik-Jonak Ronald Kemsies Copyright (c) 2015 Dokalik-Jonak, Kemsies 2015-02-05 2015-02-05 1 6 10.3384/venue.2001-788X.1543 Pedagogers tankar om naturvetenskap i förskolan https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1566 <p>Hur arbetar pedagoger på fältet med naturvetenskap efter den reviderade läroplanen för förskolan? Vad gör de för att ta vara på barnens nyfikenhet i naturkunskapsfrågor? Vilka möjligheter och hinder finns? Vi frågade åtta pedagoger på fyra olika förskolor för att söka svaren på dessa frågor.</p> Helene Berggren Petra Blixt Copyright (c) 2015 Berggren, Blixt 2015-01-27 2015-01-27 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1542 Samverkan mellan hem och fritidshem ska gynna skolresultaten https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1565 <p>I de nyligen publicerade Skolverkets allmänna råd om fritidshem betonas ett ökat samarbete mellan fritidshem och hemmet. Det innebär ökad delaktighet men också styrning och kontroll av såväl barn som kontakten med föräldrar/vårdnadshavare. På så sätt ska fritidshemmet komplettera skolans verksamhet och ge bättre skolresultat.</p> Maria Simonsson Helene Elvstrand Kristina Hellberg Copyright (c) 2015 Simonsson, Elvstrand, Hellberg 2015-01-14 2015-01-14 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1541 Vad händer i mötet mellan andraspråkselever och det nationella provet i naturvetenskap? https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1555 <p>Elever med svenska som andraspråk står inför en dubbel uppgift i skolan. De ska lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska lära sig vad som krävs i de olika ämnena. Genom muntliga samtal kan elever med arabiska som förstaspråk lättare visa sina kunskaper i naturvetenskap.</p> Maria Eriksson Copyright (c) 2014 Eriksson 2014-12-11 2014-12-11 1 5 10.3384/venue.2001-788X.14318 Naturvetenskaplig allmänbildning i tre steg https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1554 <p>I tidningar, på nätet eller på tv möter elever en rad naturvetenskapliga påståenden av olika slag och kvalitet. Det kan gälla nya rön om kosthåll, hälsorisker eller miljöfrågor. Elever behöver därför lära sig ta ställning till argument de möter i vardags- och samhällsliv. EU-projektet PROFILES har utvecklat en trestegs undervisningsmodul som kan förbereda eleverna bättre för detta.</p> Torodd Lunde Copyright (c) 2014 Lunde 2014-12-04 2014-12-04 1 4 10.3384/venue.2001-788X.14317 Värmekameror gör det osynliga synligt https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1553 <p>Med hjälp av värmekameror framträder lejonen på Serengeti tydligt på kilometers håll i natten på BBC:s senaste filmer och läckande fjärrvärmeledningar kan numera upptäckas från helikopter. Det kan låta som science fiction, men den snabba teknikutvecklingen inom detta område gör att vi nu kan ”göra det osynliga synligt” även i det naturvetenskapliga klassrummet.</p> Jesper Haglund Fredrik Jeppsson David Hedberg Charles Xie Konrad Schönborn Copyright (c) 2014 Haglund, Jeppsson, Hedberg, Xie, Schönborn 2014-11-27 2014-11-27 1 5 10.3384/venue.2001-788X.14316 Lutning, riktningskoefficient, k-värde — kärt barn har många namn? https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1552 <p>Många gymnasieelever tycker att linjära funktioner är svårt att förstå, speciellt när det kommer till grafisk representation. Det är bland annat komplicerat att förstå ord som lutning. Därför behöver de få fler möjligheter att diskutera begreppen och vilka parametrar som påverkar representationen.</p> Annika Pettersson Copyright (c) 2014 Pettersson 2014-11-19 2014-11-19 1 5 10.3384/venue.2001-788X.14315 FontD – en forskarskola för aktiva lärare https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1551 <p>En sänkt naturvetenskaplig kompetens i samhället i stort gör oss sämre rustade att diskutera och göra avvägda val, exempelvis vad gäller miljöfrågor, ny teknik och hälsa. Tyvärr sjunker kunskaperna i naturvetenskap och matematik vid internationella jämförelser och de ungas intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar är lågt. För att bryta denna oroande trend inrättades 2002 FontD, en forskarskola i naturvetenskapernas och teknikens didaktik.</p> Lena Tibell Konrad Schönborn Copyright (c) 2014 Tibell, Schönborn 2014-11-11 2014-11-11 1 4 10.3384/venue.2001-788X.14314 På riktigt viktigt - projektinriktat arbete på förskolan https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1550 <p>En femårig pojke på förskolan Kakburken i Ryd, har nyss agerat pressfotograf under kungaparets besök i området och blir intervjuad av TV4. Han svarar med allvar och eftertänksamhet på reporterns frågor om varför projektet Perspektiv, som förskolan arbetat med under året, har varit så roligt. - För det är på riktigt viktigt.</p> Sofia Hedin Copyright (c) 2014 Hedin 2014-10-07 2014-10-07 1 5 10.3384/venue.2001-788X.14313 Gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1549 <p>I en undersökning om hur gymnasieelever upplever muntlig framställning i skolan framkom att flickor i högre utsträckning än pojkar drabbas av talängslan. Undersökningen visade också att socioekonomisk bakgrund är något som påverkar elevernas upplevelser.</p> Sanna Woxström Copyright (c) 2014 Woxström 2014-09-25 2014-09-25 1 5 10.3384/venue.2001-788X.14312 Ett manifest för förändring https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1548 <p>Vid den här tiden förra året fick jag en förfrågan från Bloomsbury förlag om jag var intresserad av att göra en uppdatering av min bok ”Creating Tomorrow’s Schools Today” (”Att skapa morgondagens skola idag”) och publicera en ny utgåva. Jag hade mina tvivel först, men sedan insåg jag vilken tidpunkt det handlade om.</p> Richard Gerver Copyright (c) 2014 Gerver 2014-09-23 2014-09-23 1 3 10.3384/venue.2001-788X.14311 Vad är en bra lärare? https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1547 <p>Eleverna själva har en mycket insiktsfull syn på vad en bra lärare är och vad som krävs för att de på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Det visar vår färska studie där tre olika elevkategorier har svarat på vad som utgör en bra lärare. Svaren kan ge viktiga insikter till en skola som dagligen kritiseras allt hårdare.</p> Simon Hellman David Waltersson Copyright (c) 2014 Hellma, Waltersson 2014-09-13 2014-09-13 1 4 10.3384/venue.2001-788X.143100 Förståeligare betygssystem och minskad betygsstress – dokumentation som kommunikationsmedel https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1528 <p>Nuvarande betygssystem, med fem betygssteg men bara kunskapskrav för tre steg, upplevs ibland som oklart av såväl elever som vårdnadshavare. Detta riskerar att försvåra kommunikationen mellan elever och lärare. Betygssystemet verkar också leda till att många elever känner sig osäkra över vad som krävs av dem. Det faktum att man måste nå alla kunskapskrav för en viss betygsnivå för att få just det betyget upplevs stressande; många elever är rädda för att de inte ska nå ett enskilt kunskapskrav och därmed bli ”sänkta”. Likaså kan oklarheten kring vad som krävs för att få ett av mellanbetygen upplevas stressande.</p> Daniel Sandin Copyright (c) 2014 Sandin 2014-06-10 2014-06-10 1 6 10.3384/venue.2001-788X.1439 Fullt upp från morgon till kväll https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1527 <p>Grundskollärare har långa arbetsdagar, i genomsnitt cirka 9,5 timmar. Men genomsnittstiden säger inte mycket om hur dagarna ser ut, när olika arbetsaktiviteter genomförs under dagen, hur länge de varar, om de splittras upp av annat, om några aktiviteter är mer vanliga hos vissa lärare än andra eller hur fördelningen mellan arbetet på skolan eller i hemmet ser ut. En ökad kunskap om lärares tidsanvändning visar den komplexitet som följer med skolans vardag och möjliggör nya vägar att hantera den.</p> Kajsa Ellegård Copyright (c) 2014 Ellegård 2014-05-22 2014-05-22 1 14 10.3384/venue.2001-788X.1438 Läraren i centrum – skrivarcirkeln som handledning och kollegialt lärande https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1524 <p>Lärares erfarenheter är det som bygger upp den beprövade erfarenhet som skolans utbildning ska vila på. Idag lyfter allt fler, såväl forskare som beslutsfattare, fram läraren som en av de viktigaste nycklarna till en framgångsrik skola.</p> Lars Kåreklint Marcus Samuelsson Copyright (c) 2014 Kåreklint, Samuelsson 2014-05-08 2014-05-08 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1435 Om att spegla tidsandan i skönlitteratur – exemplet Sven Delblanc https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1523 <p>Erik Johan Stagnelius dikter ser vi som typiska för romantiken och dess tidsanda. Victoria Benedictssons roman Pengar om kvinnoemancipationen uttrycker 1880-talets radikala tidsanda. Jag vill här lyfta fram två verk från vår egen tid – dramerna Morgonstjärnan och Damiens av Sven Delblanc – och se dem i ljuset av begreppet tidsanda samt något diskutera detta begrepp. Dramerna är väl lämpade för klassrumsdiskussioner om bland annat de skiftande idéklimaten i vår närhistoria.</p> Leif Risberg Copyright (c) 2014 Risberg 2014-04-11 2014-04-11 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1434 Läs för demokratins skull! Läsningens betydelse för omvärldsuppfattning och demokrati https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1522 <p>Läsinlärning är en lång och ansträngande process. Mina elever frågar ofta varför de tvingas läsa avancerad litteratur och frågan är berättigad i en tid då de utan vidare kan besöka andra världar utan böckers hjälp. Samtidigt är läsningen grundläggande för vår omvärldsuppfattning. Så hur förklarar man för sina elever att läsning kan ses som själva fundamentet i demokratin?</p> Peter Nyberg Copyright (c) 2014 Nyberg 2014-04-03 2014-04-03 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1433 ”Jag lär mig så bra när jag försöker förklara för andra” https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1521 <p>Första gången jag använde mig av elever för att lära andra elever var det på grund av tidsbrist. Jag skulle ha en lektion i biologi och hade inte tid att göra en genomtänkt planering av lektionen. Jag delade därför upp eleverna i två grupper och gav dem två olika avsnitt i läroboken att läsa i läxa. När de kom tillbaka fick de först diskutera med andra som läst samma avsnitt och sedan fick de två och två redovisa för varandra. Jag upptäckte då att detta var en väl fungerande lärandeprocess för många av eleverna.</p> Anna-Lena Göransson Copyright (c) 2014 Göransson 2014-03-28 2014-03-28 1 6 10.3384/venue.2001-788X.1432 Föräldrar en källa till framgång på gymnasiet https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1520 <p>I sin strävan att finna lösningar och förbättringar inom skolan har debattörerna näst intill glömt bort att lyfta fram föräldrarnas roll i ungdomarnas framgångar i skolan. I både styrdokument och forskning poängteras samverkan mellan skolan och hemmet. Men skoldebattörerna har ofta bara skrapat på ytan genom att konstatera att faktorer som till exempel föräldrarnas utbildningsbakgrund har påverkan på elevers resultat, istället för att gå på djupet och resonera om hur samverkan mellan gymnasieskolan och hemmet kan utvecklas ytterligare.</p> Fredrik Sjöström Copyright (c) 2014 Sjöström 2014-03-20 2014-03-20 1 7 10.3384/venue.2001-788X.1431 Lärares upplevelse av besvärande elevbeteende https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1526 <p>Svenska lärare upplever elevers pratande som mest besvärande. Detta är också det mest förkommande störande beteendet. Detta ganska triviala beteende störde lärare mest 1998 och så är det fortfarande.</p> Marcus Samuelsson Copyright (c) 2014 Samuelsson 2014-03-11 2014-03-11 1 6 10.3384/venue.2001-788X.1437 Inre motivation positiv för elevers utveckling och lärande https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1525 <p>Har yttre belöningar (exempelvis guldstjärnor i kanten av skrivboken) en negativ inverkan på elevers inre motivation? Minskar intresset för människor att engagera sig i eller prestera väl i en uppgift när yttre belöningar erbjuds? Flera meta-analyser har visat att så är fallet. Self-Determination Theory (SDT) är en teori som såväl teoretiskt som praktiskt belyser hur lärare kan stödja elever för att öka deras inre motivation.</p> Tomas Jungert Copyright (c) 2014 Jungert 2014-02-28 2014-02-28 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1436 Evidensbaserat arbete i specialpedagogik https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1514 <p>I en dramatisk rättegångsscen i Stieg Larssons bok Luftslottet som sprängdes vittnar en viss Dr Teleborian om att hans tidigare patient Lisbeth Salander har fantiserat ihop en redogörelse för hur hon blivit våldtagen av sin övervakare. Vittnesmålet blir helt tillintetgjort när man i rätten visar en videoinspelning av övergreppet. Hårda fakta (synliga bevis) blir vinnare i målet.</p> Michael Farrel Copyright (c) 2013 Farrel 2013-12-05 2013-12-05 1 6 10.3384/venue.2001-788X.13227 Läraren alltjämt den viktigaste framgångsfaktorn https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1515 <p>Vi har mycket goda kunskaper om barns läs- och skrivutveckling och hur den kan relateras till språkliga, kognitiva och sociala faktorer. Kunskap finns även om varför en del barn har svårt att tillägna sig skriftspråket. Men trots 20&nbsp;års forskning som tydligt visar riktningen förefaller den forskningsbaserade kunskapen inom läs- och skrivområdet inte göra några egentliga avtryck i skolpraktiken.</p> Catharina Tjernberg Copyright (c) 2013 Tjernberg 2013-12-05 2013-12-05 1 4 10.3384/venue.2001-788X.13228 Ordförrådets betydelse för läsning https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1516 <p>Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Det är en nödvändighet att ha god språk- läs - och skrivförmåga, att vara litterat. En viktig del i att vara litterat innebär att förstå läst text.</p> Christina Wiklund Copyright (c) 2013 Wiklund 2013-12-05 2013-12-05 1 8 10.3384/venue.2001-788X.13229 Specialpedagogiska resurser i de svenska gymnasieskolorna: en totalundersökning https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1517 <p>Förekomsten och tillgängligheten av specialpedagogiska resurser har undersökts på Sveriges samtliga gymnasieskolor i en aktuell forskningsstudie. Datainsamlingen skedde i januari-mars 2011 och publicerades sommaren 2013. Utöver en nationell beskrivning av specialpedagogiska resurser har olika grupper av skolor jämförts, framförallt kommunala (391 st) och fristående (357 st). Denna text avser att sammanfatta den studien.</p> Joacim Ramberg Copyright (c) 2013 Ramberg 2013-12-05 2013-12-05 1 4 10.3384/venue.2001-788X.13230 Ungdomar som utmanar skolan - Komplexa sammanhang kräver komplexa lösningar https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1518 <p>Synen på ungdomar från social utsatta miljöer styr vad som ses som möjligt och eftersträvansvärt vad gäller deras utbildning. Vi förenklar ofta en komplex problemsituation för att klara av att skapa förståelse av ett visst fenomen och goda intentioner kan skapa hinder för dessa ungdomars skolgång, skriver Susanne Severinsson.</p> Susanne Severinsson Copyright (c) 2013 Severinsson 2013-12-05 2013-12-05 1 5 10.3384/venue.2001-788X.13231 Vuxna elevers medborgaraktiviteter i och utanför vuxenutbildning och folkbildning https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1503 <p>Utbildning i Sverige ska skola demokratiska medborgare. Men det är inte självklart att eleverna har sociala och materiella resurser att delta i medborgaraktiviteter. I en pilotstudie visar Andreas Fejes hur man kan bredda diskussionen av vad medborgarskap och utbildning innebär.</p> Andreas Fejes Copyright (c) 2013 Fejes 2013-11-19 2013-11-19 1 5 10.3384/venue.2001-788X.13217 Tillbaka till framtiden Om medborgarideal, välfärd och valofrihetens politik https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1504 <p>Här sitter jag på en soptipp<br>och skådar mig dystert kring<br>bland trasor och tombuteljer<br>och många andra ting.<br>Det trillar en tår på kinden,<br>jag fylls av melankoli.<br>/: För var dag blir det bättre,<br>men bra lär det aldrig bli.:/</p> <p>Det är lätt att bli nostalgisk när man blickar ut över dagens politiska landskap. I spåren efter den globala finanskrisen står ekonomier till både söder och öster närmast på ruinens brant. Åtstramning, sanering, budgetbalans, sunda finanser, konkurrenskraft är politiska ledstjärnor. Välfärdssystemen görs mer kostnadseffektiva. Inkomstklyftorna ökar.</p> Magnus Dahlstedt Copyright (c) 2013 Dahlstedt 2013-11-19 2013-11-19 1 5 10.3384/venue.2001-788X.13218 Folkhögskollärare som folkbildare https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1505 <p>Folkhögskollärarna framstår som folkbildare med ett visst uppdrag. Men hur förhåller sig folkhögskollärarna till den idégrund som finns för skolans verksamhet? Per Andersson har undersökt hur lärarna ser på sitt arbete, kompetensbehoven samt förhållandet mellan individens utveckling och den samhälleliga inriktningen.</p> Per Andersson Copyright (c) 2013 Andersson 2013-11-19 2013-11-19 1 5 10.3384/venue.2001-788X.13219 Folkbildningen behöver ett ansikte https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1507 <p>Staten har formulerat fyra syften med folkbildningen. De statliga anslag vi studieförbund får, ska ge oss möjlighet att uppfylla dessa syften. En av folkbildningens framtida utmaningar är att vi på ett tydligare sätt måste kunna visa vad de statliga anslagen faktiskt leder till – vi måste ge folkbildningen ett ansikte.</p> Sara Bokvist Copyright (c) 2013 Bokvist 2013-11-19 2013-11-19 1 4 10.3384/venue.2001-788X.13221 Ett meningsfyllt styrelsearbete https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1508 <p>Vad är det som gör ett styrelsearbete meningsfullt, både för verksamheten och för styrelsens ledamöter? Lars Sjöstrand delar generöst med sig av 15 års erfarenheter av styrelsearbete och visar hur det meningsfulla konkret visar sig i verksamheten.</p> Lars Sjöstrand Copyright (c) 2013 Sjöstrand 2013-11-19 2013-11-19 1 4 10.3384/venue.2001-788X.13222 Det nya livslånga lärandet utmanar folkbildningen https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1509 <p>Samhällsutvecklingen påverkar folkbildningen. Vi ställs inför både möjligheter och svårigheter i en tid av ständig förändring, då det livslånga lärandet spelar en viktigare roll än någonsin både för samhället och för individen. Därför måste kunskapsleverantören vara beredd till anpassning för att i hård konkurrens vara ett attraktivt val för den enskilde som söker ny kunskap.</p> Ulrika Lindahl Copyright (c) 2013 Lindahl 2013-11-19 2013-11-19 1 4 10.3384/venue.2001-788X.13223 Folkhögskola räddningen för unga vuxna med autismspektrumstörning https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1506 <p>I vårt moderna samhälle, där medvetenhet och bildning skapat förståelse mellan människor, ökar paradoxalt nog utanförskap hos vissa. Individer faller ständigt ur ett fyrkantigt utbildningsväsende och har svårt att finna sin plats i vuxenvärlden. Där kan folkhögskolorna erbjuda en väg framåt.</p> Mats Kindell Copyright (c) 2013 Kindell 2013-11-19 2013-11-19 1 3 10.3384/venue.2001-788X.13220 Deltagandets villkor https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1510 <p>Folkhögskolans allmänna kurser är i dag en mötesplats för kursdeltagare med en mängd olika erfarenheter av tidigare studier och med olika motiv för sina studier. Dessa olikheter är till största del berikande för folkhögskolans verksamhet. Men kursdeltagarnas möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen enligt sina förutsättningar påverkas till stora delar av villkoren för deras studiefinansiering.</p> Ulf Olsson Copyright (c) 2013 Olsson 2013-11-19 2013-11-19 1 4 10.3384/venue.2001-788X.13224 De cyklande somalierna - Om folkbildningens roll i integrationen https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1511 <p>Studieförbund ger mycket mer än en möjlighet att utveckla en hobby. De är framför allt ett viktigt redskap för integrationen och kan ge livskvalitet, rörlighet och trygghet åt nya svenskar.</p> Marlene Karlsson Copyright (c) 2013 Karlsson 2013-11-19 2013-11-19 1 3 10.3384/venue.2001-788X.13225 1001 Inventions – en historisk aha-upplevelse https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1512 <p>En av de senaste årens mest framgångsrika internationella vandringsutställningar visas nu på Värmlands Museum. Utställningen ”1001 Inventions” synliggör muslimers bidrag till den västerländska civilisationen och är därför ett viktigt redskap i strävan att förändra en felaktig historieskrivning.</p> Sofia Zouagui Copyright (c) 2013 Zouagui 2013-11-19 2013-11-19 1 4 10.3384/venue.2001-788X.13226 Att ta hänsyn till eller bortse från kön? Ett nationellt nätverk kring genus och jämställdhet i lärarutbildningar https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1498 <p>Ofta hörs påståenden som ”vi behandlar alla lika” eller ”jag vill bara ta hänsyn till individens behov”. Samtidigt visar ett stort antal studier att pojkar och flickor trots sådana ambitioner behandlas olika. De beter sig också olika och i skolan presterar de olika. Spridningen pojkar respektive flickor sinsemellan är samtidigt mycket stor och en förenklande kategorisering gör mera skada än nytta, när det gäller att skapa jämställda förutsättningar i utbildningen. Även rekryteringen till olika delar av utbildningsväsendet är ojämn mellan kvinnor och män och i den internationella forskningen talas ofta om en feminisering av förskollärar- och läraryrket (Murray och Maguire 2007). Hur kan vi gemensamt möta de utmaningar som vi ställs inför, i arbetet med att skapa skolor och lärarutbildningar där alla elever, studerande och lärare får jämlika förutsättningar för sin utveckling?</p> Susanne Kreitz-Sandberg Björn Pernrud Copyright (c) 2013 Kreitz-Sandberg, Pernrud 2013-11-14 2013-11-14 1 6 10.3384/venue.2001-788X.13216 Berättelser om goda lärare förs vidare https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1497 <p>Det råder brist på lärare. Det slutar fler lärare än det utbildas nya. Fler måste lockas till att bli lärare. Nya vägar måste hittas för att nå ut till blivande lärarstudenter. Unga människor tillbringar numera mer tid framför datorn än de sitter framför tv:n eller läser tidningar. Det framstår därför som logiskt att söka nya lärare, unga människor, via kampanjer på internet och via sociala medier. Det framstår kanske lika logiskt att ge en alternativ bild av skolan och läraren än den vi vanligtvis nås av i medierna. För den bilden berättar inte hela historien.</p> Marcus Samuelsson Joakim Samuelsson Lars Kåreklint Copyright (c) 2013 Samuelsson, Samuelsson, Kåreklint 2013-10-31 2013-10-31 1 7 10.3384/venue.2001-788X.13215 Grattis grundskolan, till de 50 åren! https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1496 <p>Förra året skulle en 50-åring ha hyllats. Grundskolan fyllde 50 år! Det blev inte något stort kalas. Man kan fråga sig om de som kunde väntas organisera firandet, till exempel Skolverket, inte tyckte att 50-åringen förtjänade gratulationer. De enda som, mig veterligen, uppmärksammade jubileet var Lärarnas riksförbund, vilket är värt att notera. I synnerhet som det stora motståndet i lärarkåren mot grundskolans införande kom från just Lärarnas riksförbunds dåvarande medlemmar, nämligen adjunkterna. Lärarnas riksförbunds hyllning visar att senare generationer omfattar grundskoleidén.</p> Gunnel Colnerud Copyright (c) 2013 Colnerud 2013-10-17 2013-10-17 1 4 10.3384/venue.2001-788X.13214 Pedagogers tankar om teknik i förskolan https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1495 <p>Dagens samhälle ställer höga krav på den enskilda individen när det gäller förmågan att förstå och tillägna sig färdigheter och kunskap inom teknikområdet (Turja, Endepohls-Ulpe &amp; Chatoney, 2009). Kunskaperna i teknik ska göras tillgängliga tidigt, redan i förskolan, och vara ett viktigt inslag genom hela utbildningsväsendet. I många länder, så även i Sverige, betonas förskoleåldern som en viktig period för att lägga grunden till kunskap om teknik och intresse för teknik. Att ta tillvara barnens naturliga nyfikenhet och upptäckarglädje lyfts fram för att utveckla kunskap om teknik.</p> Kristina Hellberg Helene Elvstrand Copyright (c) 2013 Hellberg, Elvstrand 2013-10-03 2013-10-03 1 5 10.3384/venue.2001-788X.13213 Individanpassat arbetssätt – utmaningar och möjligheter https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1494 <p>Det har inom det svenska skolsystemet länge funnits en strävan att utveckla en skola som med hjälp av individualiserade arbetssätt ökar möjligheten för varje elev att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Individualisering är följaktligen en term som ofta används i svensk skolkontext och som begrepp finns det omskrivet i alla skolans styrdokument. Eleven i centrum har därför kommit att betraktas som ett viktigt inslag i undervisningen och i linje med det har arbetsformer som utgår från individens förutsättningar och förmågor blivit ideal.</p> Karin Forslund Frykedal Anja Thorsten Copyright (c) 2013 Forslund Frykedal, Thorsten 2013-09-19 2013-09-19 1 6 10.3384/venue.2001-788X.13212 Slöjdämnet - förlegad nostalgi eller skolämne i framkant? https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1493 <p>Hur får vi nya studenter att välja slöjdläraryrket? Bristen på utbildade slöjdlärare leder till sämre kunskaper och begränsningar av elevernas möjligheter att utveckla sin kreativitet, få förståelse för olika kulturer, utveckla sitt kritiska tänkande och de entreprenöriella kompetenserna för ett hållbart samhälle, skriver Ingrid Bergqvist och Bo Hinnerson från Linköpings universitet.</p> Ingrid Bergqvist Bo Hinnerson Copyright (c) 2013 Bergqvist, Hinnerson 2013-06-03 2013-06-03 1 6 10.3384/venue.2001-788X.13211 Att fokusera elevernas matematiska fokus https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1492 <p>I denna artikel redovisas ett forskningsprojekt som genomförts av lärare i Norrköping tillsammans med forskare i matematikdidaktik. Vi beskriver varför denna studie genomförts, vad som studerats, hur arbetet har gått till och resultatet av projektet. Resultatet handlar dels om vilka svar vi fått på våra frågeställningar, dels om hur deltagande lärare utvecklats i arbetet som lärare i matematik. Avslutningsvis gör vi några reflektioner som kan hjälpa andra lärare som vill arbeta på liknande sätt.</p> Annika Bergehed Sofia Karlsson Annika Knutson Elisabeth Vilhelmsson Joakim Samuelsson Lisa Björklund Boistrup Copyright (c) 2013 Bergehed, Karlsson, Knutson, Vilhelmsson, Samuelsson, Björklund Boistrup 2013-05-22 2013-05-22 1 5 10.3384/venue.2001-788X.13210 Konsten att spela i lag https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1491 <p>Ingen verksamhet bör vara främmande för konstruktiva ifrågasättanden, men lärare, elever och föräldrar till dessa har inget att vinna på aggressiva utspel mot varandra. Om vi spelar mot varandra istället för med varandra, blir varje mål ett självmål. Att vilja elevens bästa, är att hjälpas åt och ta vara på varandras styrkor. Det är vad lagspel går ut på.</p> Katja Hvenmark Nilsson Copyright (c) 2013 Hvenmark Nilsson 2013-05-16 2013-05-16 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1329 Början på ett utbyte för framtiden https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1490 <p>Som pionjärer i ett lärarstudentutbyte mellan Linköpings universitet och Western Kentucky University, USA, tillbringade författarna fem veckor i februari-mars 2012 i den amerikanska staden Bowling Green, Kentucky. Utbytet är ett av flera och ett ökande antal internationella avtal som Linköpings universitet slutit med länder över hela världen.</p> <p>Ambitionen är att möjliggöra för fler svenska lärarstudenter att göra sin slutpraktik på en utländsk skola och på så sätt bredda sina erfarenheter inför det kommande arbetslivet.</p> Natalie Sezgin Kristina Tengelin Copyright (c) 2013 Sezgin, Tengelin 2013-05-07 2013-05-07 1 4 10.3384/venue.2001-788X.1328 Att återerövra ett kungadöme https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1489 <p>Kung Erik sitter på sin tron och spejar ut över församlingen som kommit för att beskåda hans verk. Han vilar sin nöjda och intresserade blick på människorna som står framför honom. En efter en kommer de fram för att ge honom sina ovationer och lämna en gåva. Han skakar hand med alla och ler ett innerligt leende mot var och en. Hans familj är där, hans vänner och hans lärare. I samma stund går det upp för honom att han just återerövrat sitt kungadöme.</p> Kalle Steneby Copyright (c) 2013 Steneby 2013-04-18 2013-04-18 1 7 10.3384/venue.2001-788X.1327 I en anda av samverkan https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1488 <p>Förra året deltog jag i tre särdeles minnesvärda arrangemang. Det var olika typer av arrangemang: ett för skolledare, ett för ungdomar och ett för erfarna företagsledare. Vid samtliga arrangemang hördes samma budskap tydligt tränga igenom retoriken. Det var samma budskap som hörts poängteras av författaren till de ofta citerade och manipulerade OECD-rapporterna om utbildning, Andreas Schleicher. Det är ett enkelt budskap, ett budskap som vi alla måste arbeta hårdare för att realisera, det är att <strong>samverkan är centralt för en framgångsrik utbildning i framtiden</strong>.</p> Richard Gerver Copyright (c) 2013 Gerver 2013-04-04 2013-04-04 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1326 Inkluderande samarbete i och utanför klassrummet https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1487 <p>Att pedagoger inom skolan ska samarbeta med varandra är ingenting nytt. Samarbete betonas också starkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011 (Lgr 2011). Men frågan om samarbete verkligen förekommer kvarstår på samma sätt som det förefaller rimligt att fundera kring vilka som samarbetar och på vilket sätt, skriver Li Holmström Wirf.</p> Li Holmström Wirf Copyright (c) 2013 Holmström Wirf 2013-03-21 2013-03-21 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1325 Lärares intentioner med laborativ matematikundervisning https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1486 <p>Att arbeta med laborativt material kan medföra ett förändrat arbetssätt för eleverna, från ett individuellt arbete till mer grupparbete. Samtidigt görs lärarna uppmärksamma på andra kompetenser så som argumentation- och kommunikationskompetens. Laborativ matematikundervisning skapar också en mer lustfylld matematikundervisning, skriver Cecilia Sveider.</p> Cecilia Sveider Copyright (c) 2013 Sveider 2013-03-07 2013-03-07 1 6 10.3384/venue.2001-788X.1324 Stationsarbete på en förskoleavdelning: Barn, delaktighet och samspel https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1485 <p>"Lyckas jag inte denna gång kanske jag lyckas nästa eller nästa…" På förskoleavdelningen Teddybjörnen arbetar vi pedagoger efter ledorden: barn kan, delaktighet och samhörighet/samspel. Detta görs dels i den dagliga verksamheten genom ett stationsinriktat arbetssätt och dels i de olika projekt vi utför. Vårt arbete med stationer och projekt har lett till att vi idag har lugnare barngrupper. Det har också lett till att vi har utvecklats som arbetsgrupp till följd av de diskussioner vi fört och det stöd vi givit varandra, skriver Åsa Berglund, Jenny Harman och Jessica Iversen.</p> Åsa Berglund Jenny Harman Jessica Iversen Copyright (c) 2013 Berglund, Harman, Iversen 2013-02-22 2013-02-22 1 6 10.3384/venue.2001-788X.1323 Olika granskningar skildrar olika aspekter https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1484 <p>Det som sker på skolans vardagsgolv, i klassrummen har under de senaste åren återigen blivit föremål för en allt mer omfattande diskussion. Inte minst som en effekt av ett ökat politiskt intresse och därpå följande reaktioner, skriver Marcus Samuelsson.</p> Marcus Samuelsson Copyright (c) 2013 Samuelsson 2013-02-06 2013-02-06 1 6 10.3384/venue.2001-788X.1322 Matematikprojekt - Learning Study https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1483 <p>Våra erfarenheter av Learning Study är att det inte enbart hänger på hur man är som lärare för att eleverna ska lyckas, utan att det avgörande är om läraren är medveten om de kritiska aspekterna i det som ska läras ut, skriver Tintin Kullered och Malin Simonsson, Rimforsa skola. De konstaterar hur elever som tidigare hade svårigheter i matematik presterar bättre med hjälp av metoden.</p> Tintin Kullered Malin Simonsson Copyright (c) 2013 Kullered, Simonsson 2013-01-23 2013-01-23 1 4 10.3384/venue.2001-788X.13201 SVEA-metoden, ett framgångsrikt tematiskt lärande med en klar helhetssyn https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1416 <p>Elever måste kunna hantera en verklighet i snabb förändring med rask teknikutveckling. Skolan bör förbereda dem på en globaliserad värld. Det gäller att skapa så bra förutsättningar som möjligt för lärandet. Men det saknas ofta en helhetssyn i skolan, skriver Bia Dahl. En lösning är att tänka tematiskt, när man organiserar innehållet, planerar undervisningen och arrangerar lärandemiljön, menar hon.</p> Bia Dahl Copyright (c) 2012 Dahl 2012-12-04 2012-12-04 1 7 10.3384/venue.2001-788X.1217 Den skickliga matematikläraren håller i taktpinnen https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1042 <p class="ingress-sub">Skickliga matematiklärare gör saker som de flesta av oss som undervisar i matematik gör. Finessen är att de inte bara går i takt med praktiken, de håller också i taktpinnen, skriver Joakim Samuelsson.</p> <p class="bread">Trots den kritik svensk skola och dess matematiklärare ofta får utstå så finns det i våra skolor matematiklärare som skolledare, kollegor, elever, före detta elever och föräldrar uppfattar som bra matematiklärare.</p> <p class="bread">I en större studie (Samuelsson, 2012) beskrivs och analyseras hur en erfaren, och av omvärlden uppfattad som skicklig matematiklärare på högstadiet, gör på sina matematiklektioner. I denna artikel, som är den del av den större studien, visas hur den skickliga matematikläraren arbetar med språket i sin undervisning.</p> <h2>Bakgrund</h2> <p class="bread">Skolan är en av de största arbetsplatserna vi har i landet. Där arbetar lärare och elever, tillsammans med många andra personalgrupper. Förutom alla dessa personer som dagligen befinner sig i skolan så har i princip alla vuxna i Sverige gått i skolan. De har då tillägnat sig sin egna specifika bild av vad en skola är och hur den och de personer som arbetar i skolan bör agera.</p> <p class="bread">Att så många arbetar i skolan eller har tillbringat så mycket tid i skolan leder till att många har åsikter om skolan. Det finns således väldigt många som anser sig veta vad som är en bra skola, en bra rektor, en bra lärare och en duktig elev etcetera.</p> <p class="bread">Skolan blir kanske, på grund av att så många har erfarenhet av den, utsatt för kritiska synpunkter från många olika håll. Studeras undervisningen i matematikämnet kan det konstateras att elevers matematikkunskaper är ett ständigt återkommande diskussionsämne i samhället i allmänhet och i skolvärlden i synnerhet (SOU, 2004).</p> <p class="bread">En avgörande roll för vilka matematikkunskaper som utvecklas i en skola och samhälle har läraren (SOU 2004, Hattie, 2009). Det är lärarens beslut i undervisningssituationen som är avgörande för vad eleverna i skolan har möjlighet att lära (Samuelsson, 2003).</p> <p class="bread">Ett problem som ofta tas upp i relation till skolmatematiken i Sverige är den stora mängd lärare som undervisar i matematik men som saknar behörighet. Saknar man utbildning eller kunskap inom ett område är det oftast mycket svårare att veta vad man ska titta och lyssna efter i klassrummet. Utan kunskap inom området vet man till exempel inte hur det är lämpligt att representera matematiken för den aktuella elevgruppen, eller hur elever i den aktuella åldern tänker kring olika matematiska fenomen, vilka missuppfattningar eleverna har, svårigheter eleverna brukar ha med innehållet eller vilka de kritiska punkterna i undervisningen kan vara etcetera.</p> <p class="bread">Trots den kritik svensk skola och dess matematiklärare ofta får utstå så finns det i våra skolor matematiklärare som skolledare, kollegor, elever, före detta elever, föräldrar uppfattar som väldigt bra matematiklärare. Syftet med följande studie är att beskriva och analysera hur en erfaren och av omvärlden uppfattad som skicklig matematiklärare på högstadiet genomför sina matematiklektioner.</p> <p class="bread">Kunskaper om deras undervisning skulle kunna bidra med en annan och förmodligen mer positiv bild av arbetet att vara lärare än de ödesmättade beskrivningar som vi ofta möter i pressen. För att få svar på vad som kännetecknar en erfaren skicklig matematiklärare har jag följt en högstadielärare på hans matematiklektioner under hans sista termin före pensioneringen.</p> <p class="bread">Matematikläraren uppfattas av skolledare, kollegor, elever, före detta elever, föräldrar som en väldigt bra matematiklärare. Resultaten av hela studien redovisas i en större rapport (Samuelsson, 2012). I denna artikel ges endast ett kortfattat exempel på hur läraren arbetar med språket i sin matematikundervisning.</p> <p class="bread">Avslutningsvis resoneras också om vad det är som kännetecknar den skickliga matematiklärarens matematikundervisningen på ett mer allmänt plan.</p> <h2>Den skickliga matematiklärarens språkanvändning</h2> <p class="bread">På den första lektionen under mina fältstudier upplevde jag att det var en lektion med ett tydligt matematikfokus. Känslan var att man som deltagare sögs in i vad som skulle kunna betecknas som den matematiska diskursen. På matematiklektionerna arbetade läraren och eleverna med matematik, de tänkte matematik och de utnyttjade de matematiska begreppen.</p> <p class="bread">Läraren förväntade sig att eleverna skulle känna till termer och begrepp och de skulle också använda dem eftersom begreppen har en innebörd. I undervisningen framhölls att orden/begreppen som används betyder olika saker, symbolerna som utnyttjas har också en innebörd samtidigt som matematiska resonemang är vanligt förekommande inslag i matematikundervisningen.</p> <h2>Ordens betydelse</h2> <p class="bread">I matematikundervisning används en mängd olika ord och uttryck som inte är vanligt förekommande i elevers vardag. Det språkliga uttrycket betecknar en mening eller en innebörd. Väsentliga delar av det som vi skulle kunna kalla kunskap finns i relationen mellan ett uttryck och det som uttrycket refererar till. I den studerade lärarens undervisning är denna form av språkanvändning mycket tydlig. Det handlar till exempel om vad olika prefix står för, milli, cent, hekto, kilo, etcetera.</p> <p class="bread">Genom att läraren också förväntar sig att eleverna behärskar dessa prefix så återkommer han ständigt till dem i sin undervisning när eleverna till exempel resonerar om matematiska problem. Ett exempel på detta fenomen är när procent begreppet ska introduceras så kopplar läraren det till centimeter. Han säger:</p> <p class="bread"><em>- Vet vi vad cent- står för i centimeter så kan vi kanske räkna ut hur stor del en procent av något är.</em></p> <p class="bread">Att prefixen har en betydelse och är viktiga i lärarens undervisning framgår av den lapp som sitter bredvid tavlan i lärarens klassrum. På lappen finns alla prefix som är relevanta för eleverna och deras lärande i matematik upptagna och beskrivna.</p> <p class="bread">Vid flera tillfällen poängterar till exempel läraren att det heter kilogram och inte kilo med syftet att få eleverna att inse att kilo betyder tusen av något, i det här fallet gram.</p> <p class="bread">Ett annat exempel när prefixen utnyttjas är när eleverna arbetar med skala. På frågan ”Hur lång är en centimeter på kartan i verkligheten?”. Kartans skala är 1:4 000 000, det vill säga 1 centimeter är 4 000 000 centimeter i verkligheten. För att förenkla detta använder sig läraren av prefixen. Eftersom cent betyder hundradel kan följande tanke göras, det vill säga vi drar ett lodrät streck mellan andra och tredje nollan bakifrån på 4 000 000. Detta medför att vi får 1 cm motsvarar 40 000 m.</p> <p><code style="color: green;">&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; <strong>m </strong><br>1 cm motsvarar då 4 000 0|00 cm</code></p> <p>Eftersom kilo betyder 1000 så kan även följande tanke göras, det vill säga vi drar ett nytt lodrät streck så tre nollor på 4 000 0 ”försvinner”. En centimeter på kartan motsvarar således 40 km i verkligheten.</p> <p style="color: #000;"><code>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <strong>km</strong><br>1 cm motsvarar då 4 0|00 0</code></p> <p class="bread">Ovanstående är ett exempel på hur läraren använder sig av orden och dess betydelse för att tänka kring matematiska problem. Språket ges då en kraft som medierande redskap, en resurs för hur man kan tänka för att skapa kunskap om världen. Genom den flexibla och utvecklingsbara relationen mellan språkliga uttryck och de företeelser som de refererar till kan eleverna sedan lösa uppgifter som de tidigare inte varit i kontakt med. Samtidigt skolas de in i ett sätt att förhålla sig till matematiken. Det vill säga att orden betyder något och att orden kan hjälpa till med tänkandet.</p> <h2>De matematiska symbolernas betydelse</h2> <p class="bread">Förutom att orden som används har en specifik innebörd så framhåller också läraren de matematiska symbolernas betydelse i sin undervisning. När klassen till exempel resonerar om hastighetsproblem är läraren mycket noggrann med att påpeka att 80 km/h betyder 80 km per timme, inte 80 km i timmen. Den tankefiguren, det vill säga att det går 80 stycken km på en timme, finns sedan med i vad som i Samuelsson (2012) presenteras och benämns, Leifs magiska streck.</p> <p class="bread">Ett annat exempel på hur läraren riktar uppmärksamheten mot symbolernas betydelse är när den matematiska operationen multiplikation används. En elev som skriver&nbsp;&nbsp; när han ska beräkna vad tre tablettaskar kostar tillsammans om en tablettask kostar 15 kr, korrigeras direkt. Läraren menar att det är 3 stycken 15 kronor, alltså .</p> <p class="bread">För läraren är således betydelsen av de ingående delarna viktig eftersom de representerar ett sätt att tänka. Gruppen med femton kronor är multiplikanden och den ska multipliceras. Hur många gånger vi ska ta multiplikanden talar multiplikatorn (3) om. Genom att ständigt påpeka detta för eleverna så uppmärksammas de på betydelsen av de ingående delarna i en multiplikation.</p> <h2>De matematiska resonemangen</h2> <p class="bread">Vid min första mailkontakt med läraren så påpekar han att han förmodligen bara är en traditionell matematiklärare och att det inte är något särskilt att komma och titta på. Efter min första vecka känner jag mig tvungen att påminna honom om vad han sagt och också försöka förklara varför jag inte tycker han är en traditionell matematiklärare.</p> <p class="bread">Traditionell matematikundervisning har ofta förknippats med lärargenomgångar och enskild räkning. I denna lärares klassrum kommunicerades det hela tiden utom när eleverna skall arbeta enskilt. Genom att klassrumspraktiken innehåller dessa processer får eleverna en möjlighet att följa och bedöma lärarens och andra elevers resonemang samtidigt som de själva blir tvungna att tänka ut och genomföra såväl informella som formella resonemang.</p> <p class="bread">Dessa processer förekommer i princip i alla de olika former av undervisning som läraren använder sig av (se Samuelsson, 2012). En inte helt ovanlig samtalsstruktur kan se ut som nedan:</p> <ul> <li class="show-sub show">Läraren ställer en fråga</li> <li class="show-sub show">En grupp av elever diskuterar</li> <li class="show-sub show">Varje grupp presenterar hur de har tänkt</li> <li class="show-sub show">Läraren lyssnar och ger återkoppling och försöker förtydliga elevernas tankegångar</li> <li class="show-sub show">Eleverna korrigerar läraren eller har synpunkter på andra gruppers lösningar</li> </ul> <p class="bread">I ovanstående undervisningsprocess ges eleverna vid flera tillfällen såväl chansen att följa och bedöma andras resonemang som att tänka ut och genomföra resonemang. Genom att ständigt intressera sig för elevernas tänkande så ställer läraren frågor som gör att eleverna måste förklara sig vilket får till följd att deras resonemangs- och kommunikationskompetens utvecklas.</p> <p class="bread">Inventeringen av hur eleverna tänker och återkoppling finns med i alla undervisningsformer som läraren använder det vill säga, helklassundervisning på individuell nivå där nytt stoff presenteras, helklassundervisning på individuell nivå där problem diskuteras, helklassundervisning på gruppnivå, enskilt övande samt vid återkoppling av test. Den typen av inventering har förmodligen till stor del hjälpt läraren att utveckla sin professionskunskap kring hur eleverna tänker kring den matematik som undervisas på högstadiet.</p> <p class="bread">Kunskapen om elevernas tänkande har sen hjälpt läraren i hans (a) planering eftersom han vet vad som är svårt men också i hans (b) interaktion med eleverna då han snabbt kan känna igen elevernas problem.</p> <h2>Avslutande reflektion</h2> <p class="bread">Under senare år har det satsats stora pengar på laborativt material runtomkring i våra svenska skolor. Laborativ matematik har varit något som många kommuner sett som en viktig del i lärares kompetensutveckling. Studeras den skickliga lärarens undervisning så kan konstateras att han utnyttjar laborativa modeller men endast under mycket korta sekvenser, när något nytt ska introduceras eller när elever inte förstår den abstrakta modellen som han använder.</p> <p class="bread">I båda dessa fall så jobbar läraren med att få eleverna att tillägna sig den abstrakta matematiken och inse att de matematiska termer och begrepp som finns ger en hjälp i hur man kan tänka och förstå matematiken. Det handlar om att försöka få eleverna att förstå matematiken så som ämnet är konstruerat och relationerna mellan begreppen. Mitt intryck är att läraren försöker hålla sin undervisning i en matematisk diskurs och endast i liten grad använder sig av konkretiserande material eller vardagliga händelser. Dock utnyttjas bilder frekvent.</p> <p class="bread">I Samuelsson (2012) riktas uppmärksamheten mot den skickliga matematikläraren, vad som kännetecknar hans undervisning, och vilka kunskaper som läraren använder sig av i samspelet med eleverna. Att försöka beskriva vad som kännetecknar de skickliga lärarnas undervisning är inte helt enkelt. Risken är att det man som forskare uppfattar som kännetecken för undervisningen är något som varje person, som ägnat sig åt att undervisa i matematik, känner igen sig i och att det därmed inte får den tyngd som det förtjänar. Vi skulle kunna jämföra det med en fotbollspelare. Många är vi som spelat fotboll men vi är väldigt få som har fått vara med och spela på den högsta nivån.</p> <p class="bread">Ändå vet vi hur man springer, skjuter och passar etcetera. Det som förmodligen skiljer oss från de bästa är att vi gör samma saker men vi gör det med en helt annan kvalitet. Det som är svårt att få fram i denna typ av text är när dessa processer inträffar, i vilken utsträckning och i relation till vilket innehåll, i relation till elevers frågor och vad som händer i klassrummet. Kanske är det just det som är finessen med de skickliga matematiklärarna. De gör saker som de flesta av oss som undervisar i matematik gör men de gör det också vid rätt tidpunkt.</p> <p class="bread">När till exempel något inträffar i klassen så känner de skickliga matematiklärarna igen sig och kan fånga upp en tanke om ett matematiskt problem och föra samtalet vidare på ett för eleverna fruktbart sätt. En del forskare skriver att de skickliga lärarna går i takt med praktiken. Jag kan bara instämma, den undersökta läraren går i takt med praktiken samtidigt som det är han som håller i taktpinnen. Han skapar på så sätt en undervisningsvärld där matematiken är framträdande.</p> Joakim Samuelsson Copyright (c) 2012 Samuelsson https://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/ 2012-12-03 2012-12-03 1 6 Att fokusera bibliotek https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1415 <p>Arbetet med förankring av synen på fokusbiblioteket som en central aktör i den pedagogiska verksamheten på skolorna behöver ständigt påminnas om, stärkas och intensifieras.</p> Anna-Lena Eriksson Gustavsson Copyright (c) 2012 Eriksson Gustavsson 2012-02-02 2012-02-02 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1216 Aktivt arbete med det centrala innehållet i Idrott och Hälsa 1 bidrar till reflektion https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1414 <p>Arbetet med det centrala innehållet är inte något som kommer automatiskt, det måste arbetas med återkommande och brytas ner och presenteras på ett för eleverna begripligt sätt. Det är avgörande hur läraren presenterar det centrala innehållet för hur väl eleverna ska till sig denna skrift och vad som står skrivet i den.</p> Mats Svärd Copyright (c) 2012 Svärd 2012-02-02 2012-02-02 1 5 10.3384/venue.2001-788X.1215 Depressionsförebyggande kurser krockar med skolans pedagogiska vardag https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1413 <p>Manualbaserade program för social och emotionell träning är trubbiga verktyg som krockar med skolans pedagogiska arbete. Anette Wickström visar hur flickor i årskurs 7 tillsammans med sina lärare förändrar kursens fokus på inre tankar till ett fokus på kommunikation och samarbete. Det är elevernas motstånd och lärarnas pedagogiska kompetens som räddar programmen från att misslyckas, skriver Anette Wickström som också analyserar varför kurserna är populära bland lärare och skolledare.</p> Anette Wickström Copyright (c) 2012 Wickström 2012-02-02 2012-02-02 1 7 10.3384/venue.2001-788X.1214 Tidstypiska menings- och handlingskriser hos ungdomar https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1412 <p>Dagens ungdomar är så att säga barn till kulturella avstruktureringar. Det är en helt annan socialisationskontext än för sjuttiotalets och åttiotalets ungdomsgeneration. Den unga generationen då reagerade med sina livsstilar på en kulturell överstrukturering. Idag däremot handlar det i ungdomarnas livsformer i allt högre utsträckning om att lära sig hantera de många avstruktureringarna och att kompensera dessa. Ungdomarna svarar på avstruktureringarna med egna motbehov – med behov av stabilitet, säkerhet och tillhörighet i livsmiljön. Individerna skapar sig regelsystem och strukturer som befriar dem från kontingens och som ska säkerställa överskådlighet.</p> Thomas Ziehe Copyright (c) 2012 Ziehe 2012-02-02 2012-02-02 1 7 10.3384/venue.2001-788X.1213 Lärares benägenhet att gripa in https://venue.ep.liu.se/index.php/Venue/article/view/1043 <p>Förmågan eller avsaknaden av förmåga att gripa in när ingripande kan anses befogat diskuteras från tid till annan. Det sker inte sällan som en följd av en massmedialt uppmärksammad händelse. Detta oavsett det gäller interventioner i krishärdar från organ som EU eller FN eller stater som USA eller det rör sig om enskilda medborgares beteende i särskilda situationer skriver Marcus Samuelsson.</p> Marcus Samuelsson Copyright (c) 2012 Samuelsson 2012-02-02 2012-02-02 1 6