Naturvetenskaplig- och teknikdidaktisk forskning vid campus Norrköping

Naturvetenskaplig och teknikdidaktisk forskning vid campus Norrköping

Fredrik Jeppsson, Konrad Shönborn & Jonas Hallström

Den naturvetenskapliga och teknikdidaktiska forskningen vid Campus Norrköping kännetecknas av ett starkt fokus på praktiknära och praktikrelevanta frågor. Studierna genomförs ofta i nära samverkan med lärare och skolor, med målet att bidra med kunskap som är direkt användbar i undervisning och lärande. Forskningen bedrivs huvudsakligen inom två nära samverkande forskningsmiljöer. Den ena är TekNaD (Teknik, naturvetenskap och didaktik) vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande. TekNaD är en ämnesdidaktisk forskningsmiljö som etablerades hösten 2011 som en lokal fortsättning på den nationella forskarskolan FontD. Sedan dess har TekNaD vuxit till en tydlig och etablerad miljö med tre sammanflätade kärnområden: naturvetenskapernas didaktik, teknikens didaktik samt visuellt lärande och kommunikation. Ett gemensamt intresse inom dessa områden är hur undervisning och lärande formas i samspelet mellan ämnesinnehåll, olika representationer och undervisningspraktik. Den andra forskningsmiljön är Visuellt Lärande och Kommunikation (VLC), som är placerad vid Visualiseringscenter C i Norrköping. Här bedrivs forskning i skärningspunkten mellan visualisering, lärande och kommunikation, med särskilt fokus på hur studenter och besökare vid science centers tolkar, använder och interagerar med visualiseringar av olika slag. Som en integrerad del av forskningen utvecklas också interaktiva digitala visualiseringar för lärande, riktade till olika åldrar och målgrupper. I samverkan mellan TekNaD och VLC deltar forskarna dessutom i utvecklings- och samverkansprojekt som syftar till att stärka undervisning och lärarprofession. Det handlar exempelvis om att ta fram digitala undervisningsverktyg, material för kollegialt lärande bland lärare samt att sprida ämnesdidaktisk forskning på sätt som gör den tillgänglig och relevant för skolans praktik.

Både TekNaD och VLC har utvecklat tydliga forskningsprofiler med både nationellt och internationellt genomslag, bland annat inom multimodalitet, visuella representationer och visualiseringar, modeller och modellerande samt AI:s roll i utbildning. Metodologiskt kännetecknas forskningen av hög innovationsgrad, med ansatser som multimodal analys och designbaserad forskning. Genom omfattande samarbeten med skolor, myndigheter och nationella resurscentra bidrar forskningen till kunskapsutveckling som både fördjupar forskningsfältet och får direkt betydelse för undervisning och lärarutbildning.

Mot denna bakgrund samlar detta specialnummer av Venue bidrag som på olika sätt visar bredden på den naturvetenskapliga och teknikdidaktiska forskning som bedrivs vid Campus Norrköping. Artiklarna ger konkreta och nära exempel på både klassrumsnära ämnesdidaktisk forskning, och ämnesdidaktisk forskning genomförd i samverkan med science centers, men också en mer övergripande värdering av forskningsområdens framväxt. Tillsammans ger bidragen en levande bild av hur forskning och praktik möts i utvecklingen av undervisning och lärande i naturvetenskap och teknik.

I temanumret medverkar Johanna Aringer och Lars Wallner med ett bidrag som berör Evolutionsundervisning genom serieformat. Detta är ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet. I projektet har Johanna och Lars studerat vad som händer när mellanstadieelever skapar mening om evolution genom att bland annat läsa en serietidning och göra sina egna serier om evolution. Fredrik Jeppsson har tillsammans med Zeynep Ünsal och Kristina Danielsson från Stockholms universitet med ett bidrag som behandlar frågor om bedömning som sträcker sig bortom talat och skrivet språk i naturvetenskaplig undervisning. Charlotta Nordlöf, Per Nordström, Konrad Schönborn & Jonas Hallström fokuserar i sin artikel på utmaningar med att integrera STEM-ämnen och några implikationer kring hur man kan tänka vid utformning av teknikundervisning. Studien bygger på ett exempel från en skola och projektet i exemplet utgår från teknikutvecklingsprocessen. Cecilia Axell undersöker i sin studie hur undervisningen i teknik i den anpassade grundskolan kan utvecklas genom användning av skönlitterära barnböcker med koppling till området verklighetsuppfattning (VEU), baserat på lektionsobservationer i årskurserna 1–6 och intervjuer med lärare. Konrad Schönborn med kollegor kommer att visa hur visualisering påverkar hur vi lär oss, kommunicerar och undervisar inom STEM. Dessa två bidrag tar dels avstamp i klassrumsnära forskning, dels i erfarenheter från science centers. Båda artiklarna lyfter fram nya perspektiv och pekar ut möjliga framtida vägar för STEMutbildning. Jonas Hallström skriver slutligen en kort historik och analys av forskningsfältet teknikens didaktik, från 1980-talet fram till idag. Utvecklingen beskrivs och analyseras genom tre olika ”vågor” av forskning.