Vol 28 (2024): Specialnummer: Praktiknära forskning i samverkan: ULF Karlstadnoden
Specialnummer ULF - Karlstadnoden

Medskaparorienterat ledarskap i skolan

  • Emma Edstrand,
  • Eva Brooks
Emma Edstrand
Högskolan i Halmstad
Eva Brooks
Högskolan i Halmstad
DOI: https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.5497
Kategorier

Publicerad 2025-03-01

Nyckelord

  • Medskapandeorienterat ledarskap,
  • Skolutveckling,
  • Kulturhistorisk aktivitetsteori,
  • Rektorsnivå,
  • Pedagogisk personalnivå

Referera så här

Edstrand, E., & Brooks, E. (2025). Medskaparorienterat ledarskap i skolan. Venue, 28, 8. https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.5497

Copyright (c) 2025 Emma Edstrand, Eva Brooks

Creative Commons-licens

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell-licens.

Abstract

Medskapandeorienterat ledarskap är ett paraplybegrepp som beskriver ett sätt att organisera arbetet i en lärande organisation utifrån ett helhetsperspektiv med fokus på undervisning och lärande. I studien inkluderar detta ett ledarskap på två nivåer – rektorsnivå och pedagogisk personalnivå. Ett medskapandeorienterat ledarskap, i motsats till ett ledarskap som utgår från en rektor, kan utgöra en modell för skolutveckling och förbättra skolans verksamhet. Syftet med studien är att i samverkan mellan rektorer, pedagogisk personal och forskare undersöka hur medskapandeorienterat ledarskap kan utvecklas och implementeras med fokus på rektors- och pedagogisk personalnivå. Följande forskningsfråga är vägledande för studien: Vad karaktäriserar ett medskapandeorienterat arbetssätt med avseende på rektors- respektive pedagogisk personalnivå? Studien grundas i den kulturhistoriska aktivitetsteorin (Cultural-Historical Activity Theory - CHAT) och metodologiskt tar den utgångspunkt i en formativ förändringsprocess vars syfte är att stödja rektorernas och den pedagogiska personalens transformativa agens i relation till medskapandeorienterat ledarskap i skolan. Studiens empiriska material består av dokumentation av arbete i så kallade processlaboratorium, som kan ses som en formativ interventionsmetod, där innehållet formas av deltagarna och deras verksamhet, observationer av utvalda ledningsgruppsmöten/undervisningstillfällen samt intervjuer med rektorer och pedagogisk personal. I en processlaboratorium-session analyserar rektorerna, den pedagogiska personalen och forskarna, med hjälp av representativa artefakter, friktioner och problem med specifika aktiviteter och utvecklar nya lösningar. De preliminära resultaten kommer att bidra till kunskap om hur medskapandeorienterat ledarskap kan utvecklas och implementeras både på rektors- och pedagogisk personalnivå.

Referenser

  1. Engestrom, Y. (1987). Learning by expanding: An activity theoretical approach to developmental research. Diss. Helsinki: Univ. Helsinki.
  2. Engeström, Y. (1999). Activity theory and individual and social transformation. In: Engeström, Y., Miettinen, R. & Punamäki, R.-L. (Eds.). Perspectives on activity theory. Cambridge University Press.
  3. Engeström, Y. (2010). Activity theory and learning at work. In Malloch, M., Cairns, L., Evans, K. & O'Connor, B. N. (Eds.), The SAGE handbook of workplace learning (pp. 86-104). Sage.
  4. Engeström, Y. (2011). From design experiments to formative interventions. Theory & Psychology, 21(5), 598–628.
  5. Engeström, Y., & Sannino, A. (2010). Studies of expansive learning: Foundations, findings and future challenges. Educational Research Review, 5, 1–24.
  6. Fullan, M. (2020). Leading in a culture of change. Jossey-Bass. Tillgänglig via: https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED467449.pdf
  7. Hallinger, P. & Heck, R. (2003). Understanding the contribution of leadership to school improvement. iIn: Wallace, M. & Poulson, L. (Eds.), Learning to read critically in educational leadership and management. Sage.
  8. Harris, A. (2013). Distributed Leadership: Friend or Foe? Educational Management, Administration & Leadership, 41(5), 545–554. doi.org/10.1177/1741143213497635
  9. Harris, A. & Jones, M. (2023). The importance of school leadership? What we knoe. School Leadership & Management, 43(5), 449-453. doi.org/10.1080/13632434.2023.2287806
  10. Koszalka, T.A. & Wu, C.P. (2005). A cultural historical activity theory [CHAT] analysis of technology integration: Case study of two teachers. Epistemological and Practical Implications, 96-118, Jossey-Bass Publishers.
  11. Marken, J. A. (2006). An application of activity theory. Performance Improvement Quarterly, 19(2), 27-49.
  12. Sannino, A., Engeström, Y. & Lemos, M. (2016). Formative interventions for expansive learning and transformative agency. Journal of the Learning Sciences, 25(4), 599-633, doi.org/10.1080/10508406.2016.1204547