No. 24 (2023): Venue
Venue Articles

Så kan lärare öka elevers trygghet på rasten

PDF (Svenska)
  • Camilla Forsberg,
  • Paul Horton
Camilla Forsberg
Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Linköpings universitet
Bio
DOI: https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.4402
Categories

Published 2023-03-21

Keywords

  • Mobbning,
  • Ensamhet,
  • Elevers perspektiv,
  • Rasten,
  • Trygghet,
  • Lärares roll
    • ...More
    Less

How to Cite

Forsberg, C., & Horton, P. (2023). Så kan lärare öka elevers trygghet på rasten. Venue, (24). https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.4402

Copyright (c) 2023 Camilla Forsberg, Paul Horton

Creative Commons License

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.

Abstract

Elever i årskurs tre till sex känner sig tryggare i skolan om lärare finns närvarande, är vaksamma och ingriper mot framförallt mobbning och ensamhet på rasten. För att öka elevers trygghet i skolan efterfrågar eleverna därför insatser i relation till rasten. En aspekt som elever efterfrågar för att öka deras trygghet på rasten är att lärare finns närvarande. Utöver att finnas närvarande på raster behöver lärare också vara vaksamma på vad som händer mellan elever. I synnerhet behöver lärare vara vaksamma på att ingen är utsatt för mobbning eller ensam. Dessutom menar eleverna att det inte räcker med att lärare är närvarande och ser vad som händer utan de behöver även behöver ingripa mot mobbning och ensamhet. Ibland behöver de ingripa mer än vad de gör idag för att öka elevers trygghet och få stopp på mobbning och ensamhet.

PDF (Svenska)

Full-text of the article is available for this locale: Svenska.

References

  1. Bohn-Gettler, C. M., & Pellegrini, A. D. (2014). Recess in primary school: The disjuncture between educational policy and scientific research. In B.H. Bornstein & R. L. Weiner (Eds.), Justice, conflict and wellbeing: Multidisciplinary perspectives (pp. 313-336). Springer, New York, NY.
  2. Boulton, M. J., Chau, C., Whitehand, C., Amataya, K., & Murray, L. (2009). Concurrent and short‐term longitudinal associations between peer victimization and school and recess liking during middle childhood. British Journal of Educational Psychology, 79(2), 207-221.
  3. Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2): 77-10.
  4. Horton, P., Forsberg, C., & Thornberg, R. (2020). “It’s hard to be everywhere”: Teachers’ perspectives on spatiality, school design and school bullying. International Journal of Emotional Education, 12(2), 41-55.
  5. Loftsson, M. (2022, 17 juni, 08.40). Mobbningens förekomst: Tre barn utsatta i varje klass. Tillgänglig via: https://friends.se/uploads/2022/05/Mobbningens_forekomst-compressed.pdf
  6. Massey, W., Neilson, L., & Salas, J. (2020). A critical examination of school-based recess: what do the children think?. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 12(5), 749-763.
  7. Mulryan-Kyne, C. (2014). The school playground experience: Opportunities and challenges for children and school staff. Educational Studies, 40(4), 377-395.
  8. Ttofi, M. M., & Farrington, D. P. (2011). Effectiveness of school-based programs to reduce bullying: A systematic and meta-analytic review. Journal of experimental criminology, 7(1), 27-56.
  9. Walker, M. (2014). Kul på rasten med Rastkul på Kulladalsskolan. Pedagog Malmö. Tillgänglig via: https://pedagog.malmo.se/artiklar/kul-pa-rasten-med-rastkul-pa-kulladalsskolan/
  10. Woolley, R. (2019). Towards an inclusive understanding of bullying: Identifying conceptions and practice in the primary school workforce. Educational Review, 71(6), 730-747.
  11. Zumbrunn, S., Doll, B., Dooley, K., LeClair, C., & Wimmer, C. (2013). Assessing student perceptions of positive and negative social interactions in specific school settings. International Journal of School & Educational Psychology, 1(2), 82-93.