No. 26 (2024): Tema: Samtida utmaningar för barnpedagogiska institutioner
Venue Articles

Att följa varje barns lärande i förskolan - en etisk och didaktisk utmaning för förskollärare

PDF (Svenska) PDF (Svenska)
  • Monica Ehrström
Monica Ehrström
Mälardalens Universitet
DOI: https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.5087
Categories

Published 2024-03-27 — Updated on 2024-03-27

Keywords

  • Uppföljning,
  • Undervisning,
  • Likvärdighet,
  • Bedömning

How to Cite

Ehrström, M. (2024). Att följa varje barns lärande i förskolan - en etisk och didaktisk utmaning för förskollärare. Venue, (26). https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.5087

Copyright (c) 2024 Monica Ehrström

Creative Commons License

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.

Abstract

En stor utmaning för förskollärare är att de ska planera sin undervisning för att utmana och stödja varje barns lärande , samtidigt som många förskollärare känner en osäkerhet inför bedömning som utgångspunkt för undervisningen . I en studie med fokus på förskollärares resonerande (Ehrström, 2023) framkommer att förskollärares osäkerhet kan relateras till bedömningens moraliska dimension . Det vill säga att förskollärare ska vända blicken mot enskilda barn för att följa progressionen i deras lärprocesser , samtidigt som det i forskning (Alasuutari, Markström & Vallberg Roth, 2014; Vallberg Roth, 2014) framkommit risker med bedömning för barns identitetsskapande . När förskollärare känner sig osäkra på vad som är etiskt rätt mot barnet kan det innebära att de undviker att uppmärksamma och följa progressionen i enskilda barns lärande. Därmed kan det leda till konsekvenser när förskollärare ska planera och genomföra sin undervisning baserat på didaktiska ställningstaganden för att utmana varje barn i deras lärande.

PDF (Svenska) PDF (Svenska)

Full-text of the article is available for this locale: Svenska.

References

  1. Alasuutari, M., Markström, A. & Vallberg Roth, A. (2014). Assessment and documentation in early childhood education. New York: Routledge.
  2. Bjervås, L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation i förskolan som bedömningspraktik – en diskursanalys. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
  3. Calderhead, J. (1981). Stimulated recall: a method for research on teaching. British journal of educational psychology, 51(12), 211–217.
  4. Ehrström, M. (2023). Uppmärksamhet för bedömning: att följa varje barns lärprocesser för en likvärdig utbildning i förskolan. Lic.-avh. Västerås: Mälardalens universitet
  5. Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105–112.
  6. Insulander, E. & Svärdemo Åberg, E. (2014). Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet? Om oförenliga tankestilar i dagens förskola. Nordisk Barnehageforskning, 7(12), 1–18.
  7. Johansson, E.M. (2016). Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget: en etnografisk studie om bedömning i förskolekontext. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2016. Göteborg.
  8. Palla, L. (2021). Speaking of children´s needs: The tricky terrain between preschool policy and practice. Nordisk tidsskrift för pedagogikk og kritikk. 7, 376–390.
  9. Vallberg Roth, A. (2009). Styrning genom bedömning av barn. Educare – Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653–1868, nr 2–3, s. 195-219.
  10. Vallberg Roth, A. (2014). Bedömning i förskolors dokumentation – fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4–5), 403-437.
  11. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. [Stockholm]: Skolverket.