No. 2 (2013)
Articles

Individanpassat arbetssätt – utmaningar och möjligheter

Karin Forslund Frykedal
Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
Bio
Anja Thorsten
Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
Bio
Vägbanor med olika förnamn.

Published 2013-09-19

Keywords

  • Lärarutbildning,
  • Skolutveckling

How to Cite

Forslund Frykedal, K., & Thorsten, A. (2013). Individanpassat arbetssätt – utmaningar och möjligheter . Venue, (2), 1–6. https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.13212

Abstract

Det har inom det svenska skolsystemet länge funnits en strävan att utveckla en skola som med hjälp av individualiserade arbetssätt ökar möjligheten för varje elev att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Individualisering är följaktligen en term som ofta används i svensk skolkontext och som begrepp finns det omskrivet i alla skolans styrdokument. Eleven i centrum har därför kommit att betraktas som ett viktigt inslag i undervisningen och i linje med det har arbetsformer som utgår från individens förutsättningar och förmågor blivit ideal.

Full-text of the article is available for this locale: Svenska.

References

  1. Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B. & Wiliam, D. (2004). Working inside the black box: Assessment for learning in the classroom. Phi Delta Kappa, Vol. 86, 8-21
  2. Dysthe, O. (2003). Om förhållandet mellan individ och grupp i portföljprocessen. I O. Dysthe, (red.), Dialog, samspel och lärande (s. 321-342). Lund: Studentlitteratur.
  3. Forslund Frykedal, K. (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete. Om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer (Doktorsavhandling, Linköpings Universitet).Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=13&pid=diva2:17754
  4. Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
  5. Granström, K. (2003). Arbetsformer och dynamik i klassrummet. I S. Selander (red.), Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning (s. 223-243). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
  6. Hattie, J. A. C. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. New York: Routledge.
  7. Lo, M. L. (2012). Variation theory and the improvement of teaching and learning. (Doktorsavhandling från Göteborgs universitet). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29645/5/gupea_2077_29645_5.pdf
  8. Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
  9. Shulman, L. S. (2004). Those who understand knowledge. In Lee S Shulman, The wisdom of practice: essays on teaching, learning, and learning to teach (pp 189-212). San Francisco: Jossey-Bass.
  10. Skolverket (2005). Om skolors olikheter och deras betydelse för elevernas studieresultat. Stockholm: Skolverket.
  11. Skolverket (2009a). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.
  12. Skolverket (2009b). IUP-processen - Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Stockholm: Skolverket.
  13. Spandel, V. (1997). Reflections on portfolios. In G. D Phye, (Eds.), Handbook of academic learning. Construction of knowledge, pp. 573-591. London: Academic Press.
  14. Söderström, Å. (2006). Att göra sina uppgifter, vara tyst och lämna in i tid. Om elevansvar i det högmoderna samhället. (Doktorsavhandling, Karlstad Universitet) Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:6520/FULLTEXT01.pdf
  15. Thorsten, A. (2010). Skriftliga omdömen: Om åttaåringars förmåga och möjlighet att förstå sina omdömen (magisteruppsats). Linköping: Linköpings universitet, IBL.
  16. Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.