Torodd Lunde har tio års erfarenhet från No-undervisning i grundskolans senare del. Han har varit forskarstuderande vid Karlstad universitet i två år. Han licentierade hösten 2014. Forskningsintresse har varit lärarfortbildning som kretsar kring undersökande arbete och naturvetenskaplig allmänbildning.
Published 2015-11-02
Keywords
- Ämnesdidaktik,
- Didatik och lärande,
- Naturvetenskap
How to Cite
Abstract
Traditioner har makt över hur vi tänker. När vi nu enligt nya läroplanen Lgr11 ska börja genomföra laborationer i syftet att ge eleverna kunskaper om den naturvetenskapliga forskningsprocessen, finns stor sannolikhet att uppdraget påverkas av den laborationstradition som redan finns. Det visar en fallstudie där samtliga högstadielärare i NO-ämnen inom en kommun deltog. Därför behövs nya laborationer som gynnar det kritiska tänkandet.
Full-text of the article is available for this locale: Svenska.
References
Gyllenpalm, J., Wickman, P. O., & Holmgren, S. O. (2010). Secondary science teachers’ selective traditions and examples of inquiry-oriented approaches. NorDiNa, 6(1), 44-60.
Högström, P., Ottander, C., & Benckert, S. (2006). Lärares mål med laborativt arbete: Utveckla förståelse och intresse. NorDiNa, 2(5), 54-66.
Hultén, M. (2008). Naturens kanon: Formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007. Doctoral Thesis, Stockholm: Stockholm University.
Knain, E., & Kolstø, S. D. (Eds.). (2011). Elever som forskere i naturfag. Oslo: Universitetsforlaget.
Kolstø, S. D. (2006). Et allmenndannende naturfag: Fagets betydning for demokratisk deltakelse. NorDiNa, 2(3), 82-99.
Lunde, T. (2014). Naturvetenskaplig allmänbildning i tre steg. Venue, LiU.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11. Stockholm: Skolverket.