No. 23 (2023): Utbildning, lärande, forskning (ULF)
Utbildning, lärande och forskning (ULF)

svenska

PDF (Svenska)
  • Håkan Löfgren,
  • Caroline Faleström,
  • Linda Råbesjö,
  • Britta Stafstedt,
  • Lars Strömberg,
  • Patrik Finnberg,
  • Josefin Selberg,
  • Anders Hallqvist,
  • Agneta Grönlund
Håkan Löfgren
Linköpings universitet
DOI: https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.4187
Categories

Published 2023-04-03

Keywords

  • Emotioner,
  • prestationer,
  • bedömning,
  • elever

How to Cite

Löfgren, H., Faleström, C., Råbesjö, L., Stafstedt, B., Strömberg, L., Finnberg, P., Selberg, J., Hallqvist, A., & Grönlund, A. (2023). svenska. Venue, (23). https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.4187

Copyright (c) 2023 Håkan Löfgren

Creative Commons License

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.

Abstract

Följande ULF-projekt (Utveckling, lärande, forskning) är ett samarbete mellan en kommunal gymnasieskola i en mellanstor stad samt Linköpings Universitet. Syftet är att öka förståelsen för hur gymnasieelever upplever prestationssituationer. Genom en narrativ ansats har 261 elevberättelser analyserats och kategoriserats. De känslor som kan knytas till erfarenheter av att bli bedömda kallas i studien för prestationsemotioner. En prestation kan definieras som en aktivitet som mäts mot någon form av standard och prestationsemotioner är emotioner som kopplas till en sådan aktivitet. Vanligt förekommande positiva prestationsemotioner är stolthet, nöje, hopp, tacksamhet, avslappning, belåtenhet och lättnad. Negativa prestationsemotioner är oro, ångest, stress, skam, tristess, hopplöshet eller besvikelse (Pekrun, 2007; 2014). I studien finns en rad positiva och negativa emotioner som eleverna tillskriver sina prestationer, samt att elevernas känslor ofta förändras i samband med viktiga prestationer. Eleverna gör känsloresor som verkar ha betydelse för deras vilja och förmåga att prestera i framtiden. En mer utförlig resultatredovisning görs i en annan artikel i Venue. Utöver dessa resultat har projektet skapat ett kollegialt lärande som lyfter och bidrar till en mer hållbar bedömningspraktik.

PDF (Svenska)

Full-text of the article is available for this locale: Svenska.

References

  1. Bamberg, M. G. W. (1997). Positioning between structure and performance. Journal of Narrative and Life History, 7(1–4), 335–342.
  2. Bruner, J.S. (1986). Actual minds, possible worlds. Harvard Univ. Press.
  3. Mickwitz, L., & Skott, P. (2021) Hållbart lärande genom hälsofrämjande bedömningspraktiker. I Å. Hirsch & C. Lundahl(Red.),Hållbar bedömning: Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete , Natur och kultur.
  4. Mishler, E. G. (1999). Storylines: Craftartists’ narratives of identity. Harvard University Press.
  5. Pekrun, R. (2007). The control-value theory of achievement emotions: Assumptions, corollaries, and implications for educational research and practice. Educational Psychology Review, 18, 315–341.
  6. Pekgrun, R. (2014). Emotions and learning. Educational practices series 24, UNESCO’s International Bureau of Education.
  7. Riessman, C. K. (2008). Narrative Methods for the Human Sciences. Sage Publications.
  8. Schön, D.A. (2003). The reflective practitioner: how professionals think in action. (Första utgåvan 1983). Ashgate.
  9. Svensson, L. (2002). Bakgrund och utgångspunkter. I: L. Svensson, G. Brulin, P-E. Ellström & Ö. Widegren (Red.), Interaktiv forskning - för utveckling av teori och praktik. Arbetslivsinstitutet.
  10. Tyson, R. (2019). Bildning och praktisk klokhet: i skola och undervisning. (Första utgåvan). Natur & Kultur.

Most read articles by the same author(s)