Informell bedömning avgörande i tidig läsundervisning: både av sociala och kognitiva förmågor
Published 2022-09-26
Keywords
- Bedömning,
- tidig läsundervisning,
- sociala och kognitiva aspekter av bedömning,
- lärares berättelser
How to Cite
Copyright (c) 2022 Ulrika Andersson
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
Abstract
Den här artikeln handlar om hur lärare använder bedömning för att utforma den tidiga läsundervisningen. Artikeln bygger på en intervjustudie där 12 lärare berättar om sitt bedömningsarbete i tidig läsundervisning. Det visar sig att lärarna kontinuerligt bedömer elevernas förmågor och att de bedömer både elevernas sociala och kognitiva förmågor för att anpassa läsundervisningen. Det handlar om såväl formella som informella bedömningar. Elevernas läsförmågor förändras i olika takt och studien visar att lärarnas bedömningar snabbt kan bli inaktuella. De informella bedömningarna framstår som en kvalitetssäkring, ett sätt för läraren att få information om hur eleven svarar på genomförd undervisning under tiden som den pågår.
Full-text of the article is available for this locale: Svenska.
References
- Andersson, U. B., Löfgren, H., & Gustafson, S. (2019). Forward-looking assessments that support students’ learning: A comparative analysis of two approaches. Studies in Educational Evaluation, 60, 109–116.
- Andersson, U., & Löfgren, H. (2021). Bedömningar för anpassning i tidig läsundervisning: Lärares erfarenheter av att utveckla elevers avkodningsförmåga. Pedagogisk forskning i Sverige, 26(4), 30–53.
- Andersson, U. B. I Lundahl, C., & Hirsh, Å. (2021). Hållbar bedömning: bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete. Hur använder lärare bedömning i tidig läsundervisning? s. 67–84. Natur och kultur.
- Colnerud, G., & Granström, K. (2015). Respekt för lärarprofessionen: om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Liber.
- Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and special education, 7(1), 6–10.
- Hirsh, Å., & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet–en översikt av svensk och internationell forskning. Vetenskapsrådet.
- Jönsson, A. (2017). Prov eller bedömning. Att tolka och använda provresultat och omdömen. Gleerups.
- Levin, H. M. (2012). The utility and need for incorporating noncognitive skills into large-scale educational assessments. I Von Davier, M., Gonzalez, E., Kirsch, I., & Yamamoto, K. (Eds.). The role of international large-scale assessments: Perspectives from technology, economy, and educational research (s. 67-86). Springer.
- Mavrommatis, Y. (1997). Understanding assessment in the classroom: Phases of the assessment process—the assessment episode. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 4(3), 381–400.
- Pettersson, A. (2005). Bedömning – varför, vad och varthän? I: Lindström, L. &
- Lindberg, V. (red.) Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och
- utveckla kunskap. HLS Förlag.
- Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. (Doctoral dissertation), Natur och kultur).