Fritidshemmet i fokus – Perspektiv från Linköpings universitets satsning på forskning om fritidshem

Abstract

Artikeln introducerar det temanummer som vuxit fram ur den forskningssatsning om fritidshem som inleddes vid Linköpings universitet 2022. Inledningsvis ges en översikt över fritidshemsforskningens utveckling i Sverige och dess relation till det internationella forskningsfältet Extended Education. Därefter diskuteras några områden där behovet av ytterligare forskning är särskilt framträdande, exempelvis hur fritidshemmets mångfacetterade uppdrag tar form i vardagens praktik, hur skilda organisatoriska villkor påverkar verksamheten samt hur frågor om delaktighet, inkludering och likvärdighet aktualiseras i mötet med barn med olika erfarenheter och förutsättningar. Introduktionen avslutas med en översikt över temanumrets innehåll och de övergripande teman som behandlas i bidragen.

Helene Elvstrand, Lina Lago & Lars Wallner

Detta temanummer har vuxit fram ur Linköpings universitets satsning på forskning om fritidshem, som inleddes 2022. Syftet med satsningen var att stärka forskningen inom ett område där kunskapsunderlaget fortfarande är begränsat , samt skapa en långsiktigt hållbar forskningsmiljö. Satsningen samlar forskare från olika ämnen och institutioner som studerar fritidshemmet ur skilda perspektiv. En viktig ambition är att knyta samman forskning, utbildning och samverkan med fritidshemspraktiken för att skapa utbyten mellan dessa verksamheter. Tillsammans belyser artiklarna centrala frågor om fritidshemmets pedagogiska innehåll, villkor och betydelse för barn, profession och utbildningssystem.

I denna introduktion ger vi en kort bakgrund till forskningsfältet, diskuterar behovet av forskning och avslutningsvis beskrivs temanumrets innehåll översiktligt.

Fritidshemmet är en del av det svenska utbildningssystemet där undervisning, omsorg och lek utgör centrala delar av uppdraget. Det är också en betydande plats där nästan en halv miljon svenska elever lever sitt vardagsliv före och efter skolan och under lov (Skolverket, 2026). Fritidshemmets historiska rötter kan spåras till verksamheter som arbetsstugan och är nära sammanflätade med framväxten av den svenska välfärdsstaten (Author, m.fl., 2026). Fritidshemmet rymmer samtidigt flera traditioner och uppdrag, vilket innebär att frågor om exempelvis lärande, omsorg, delaktighet, frivillighet och social gemenskap kan ges olika betydelse i skilda sammanhang.

Trots att fritidshemmet fyller en viktig samhällsfunktion, som en betydelsefull del av många barns vardagsliv, har forskning om fritidshem länge varit begränsad. Under det senaste decenniet har emellertid forskningsfältet vuxit och fritidshemsforskningen etablerats som ett allt tydligare område i Sverige. Inom svensk fritidshemsforskning har studier bland annat belyst undervisningens former och villkor (Ackesjö & Haglund, 2021; Memišević, 2024), synliggjort spänningar gällande det dubbla uppdraget att erbjuda både meningsfull fritid och lärande (Author m.fl., 2025) samt undersökt barns meningsskapande (Hedrén & Hjalmarsson, 2026). Vidare har populärkulturens roll i fritidshemmet belysts (Author m.fl, 2024), såväl som relationers betydelse (Author & Author 2019) samt vilka konsekvenser olika organisatoriska och materiella villkor får för verksamheten (Grewell, 2025). Samtidigt som forskningsfältet har vuxit kvarstår flera kunskapsluckor om hur fritidshemmets verksamhet formas och genomförs i vardagens praktik.

Parallellt med denna utveckling har fritidshemmet i ökad utsträckning kommit att sättas i relation till ett internationellt forskningsfält om verksamheter som äger rum utanför den obligatoriska skoldagen. Inom det internationella fältet Extended Education inryms en mängd olika verksamhetsformer som riktar sig till barn och unga som shadow education, lägerverksamheter och föreningsdrivna initiativ. Särskild uppmärksamhet har dock riktats mot de pedagogiska verksamheter som omger den obligatoriska skoldagen och de frågor om lärande, omsorg, delaktighet och sociala relationer som aktualiseras i dessa sammanhang (Bae, 2019; Cartmel m.fl., 2019). Genom internationella och komparativa studier (se, t.ex., Autor m.fl., 2025) har forskningen synliggjort såväl gemensamma utmaningar som variationer i hur dessa verksamheter organiseras och motiveras i olika nationella kontexter. Det internationella perspektivet bidrar därmed till att placera det svenska fritidshemmet i ett bredare sammanhang och till att problematisera föreställningar om fritidshemmet som en nationellt särpräglad utbildningsform.

Varför forskning om fritidshem behövs

Trots att forskningen om fritidshem har vuxit under de senaste decennierna kvarstår flera centrala kunskapsbehov. Som en betydelsefull del av många barns vardagsliv och som en institution i gränslandet mellan utbildning, omsorg och fritid behöver fritidshemmet förstås både utifrån sitt samhälleliga och pedagogiska uppdrag och utifrån den betydelse verksamheten får i barns liv. Fritidshemmet utgör också en arena där bredare samhälleliga frågor om exempelvis utbildning, omsorg, fritid, jämlikhet och barns deltagande tar konkret form. Forskning om fritidshem kan därmed bidra inte bara till kunskap om verksamheten i sig, utan också till förståelsen av barns villkor och av förändringar i relationen mellan barndom, utbildning och fritid.

En viktig utgångspunkt är att fritidshemmet inte kan förstås som en enhetlig verksamhet. Dess innehåll formas i mötet mellan styrdokument, professionella bedömningar, barns initiativ och lokala förutsättningar, vilket innebär att undervisning, omsorg, lek och social gemenskap kan ges olika innehåll och betydelse i olika sammanhang. Statliga utredningar visar också att de strukturella villkoren skiljer sig mellan fritidshem, exempelvis vad gäller personalens utbildning, lokalmässiga förutsättningar och gruppstorlekar (SOU 2020:34). Samtidigt finns begränsad kunskap om vilka konsekvenser sådana skillnader får verksamhetens innehåll och för de villkor för lärande, omsorg, sociala relationer, delaktighet och inflytande som skapas för barn.

Det finns mot denna bakgrund behov av forskning som både fördjupar och breddar kunskapen om fritidshemmet. Det handlar om hur verksamhetens mångfacetterade uppdrag tolkas och tar gestalt i vardagens praktik, men också om vilken betydelse fritidshemmet får som social, pedagogisk och institutionell miljö i barns vardagsliv. Vidare behövs mer kunskap om hur professionella hanterar ett mångfacetterat uppdrag där olika mål, förväntningar och villkor behöver balanseras, liksom om hur frågor om mångfald, inkludering och likvärdighet aktualiseras i mötet med elever med skilda erfarenheter och förutsättningar.

Om temanumret

Temanumret har vuxit fram utifrån den fritidshemssatsning som 2022 initierades vid Linköpings universitet med ambitionen att stärka och vidareutveckla forskningen om fritidshem. Satsningen har möjliggjort en samlad forskningsmiljö där fritidshemmet undersöks ur olika teoretiska och empiriska perspektiv och där såväl etablerade som nya frågor för fritidshemsforskningen har kunnat utvecklas. Temanumret är ett uttryck för denna forskningsmiljö och för den bredd som idag kännetecknar fritidshemsforskningen vid Linköpings universitet.

De medverkande artiklarna ger inblick i några av de frågor och perspektiv som idag är centrala inom forskningsfältet. Bidragen aktualiserar bland annat frågor om undervisning, omsorg, lek, delaktighet och sociala relationer, men också om mångfald, inkludering och barns olika livsvillkor. Vidare uppmärksammas hur barns erfarenheter, intressen och populärkulturella uttryck blir betydelsefulla i fritidshemmets vardag. Genom denna bredd bidrar forskningen till att synliggöra fritidshemmet både som pedagogisk verksamhet, som betydelsefull miljö i barns vardagsliv och som arena där bredare frågor om barndom, utbildning, omsorg och samhälle aktualiseras.

Tillsammans synliggör artiklarna både behovet av fördjupad kunskap inom områden som länge varit centrala för fritidshemmets pedagogik och betydelsen av att utveckla nya forskningsfrågor som fångar förändrade villkor, erfarenheter och samhälleliga utmaningar. Temanumret illustrerar därmed hur den forskningsmiljö som utvecklats vid Linköpings universitet bidrar till både fördjupning och breddning av fritidshemsforskningen och till att etablera nya frågor om fritidshemmets roll och betydelse i barns liv och i ett föränderligt samhälle.