Dokumentation i förskola och skola - för vem och varför?
DOI:
https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.4118Keywords:
dokumentation, mallar, förskola, skola, åtgärdsprogramAbstract
I vårt samhälle dokumenteras det mer än någonsin och förskola och skola utgör inget undantag. Dokumentation har blivit ett viktigt verktyg när nyliberala idéer om ett samhälle med reflekterande ansvarstagande medborgare, som kan bidra till att skapa välfärd och tillväxt, ska förverkligas (Rose m.fl. 2006; Alastair, Markström & Vallberg-Roth 2014; Markström 2015). Det blir i ett sådant samhälle viktigt att kunna visa att utvecklingen går åt rätt håll, oavsett om det är en individ eller en organisation det gäller, och att handlingsplaner, utvecklingsplaner och åtgärder är de rätta och följs. Förskollärare och lärare får hjälp att dokumentera genom mallar av olika slag vilket påverkar innehållet i dokumentationen.
Full-text of the article is available for this locale: Svenska.
References
Alasuutari, Maarit., Markström, A.-M., & Vallberg Roth, Ann-Christine. (2014). Assessment and Documentation in Early Childhood Education. London: Routledge.
Elfström Pettersson, Katarina. (2017). Teachers’ actions and children’s interests. Quality becomings in preschool documentation. Nordisk Barnehageforskning, 14(2),1-17. https://doi.org/10.7577/nbf.1756
Elfström Pettersson, Katarina. (2019). How a template for documentation in Swedish preschool systematic quality work produces qualities. Contemporary Issues in Early Childhood, 20(2), 194-20. https://doi.org/10.1177/1463949118758714
Kelle, Helga., Seehaust, Rhea., & Bollig, Sabine. (2015). Child health records as socio-material instrument of distributing responsibility. A comparative analysis of paediatric documents from Austria, England and Germany. Children & Society 29, 184-197. https://doi.org/10.1111/chso.12109
Löfdahl, Annica., & Pérez Prieto, Héctor. (2009). Institutional narratives within the performative preschool in Sweden: 'If we write that we're no good, that's not good publicity'. Early Years, 29(3), 261–270. https://doi.org/10.1080/09575140903161438
Markström, Ann-Marie. (2015). Children’s view of documentation in the relations between home and school. Children & Society 29, 231-241. https://doi.org/10.1111/chso.12114
Rose, Nicholas. (1999). Powers of freedom: reframing political thought. Cambridge: University Press.
Salazar Pérez, Michelle., & Cahill, Betsy. (2016). ‘Readiness’ as central to the (re)production of quality discourses in the United States. In Gail S. Canella, Michelle Salazar Pérez, & I-Fang Lee. (eds). Critical examinations of quality in early Education and care: Regulation, disqualification and erasure. New York: Peter Lang.
Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Skolverket
Severinsson, Susanne. (2016). Documentation for students in residential care: Network of relations of human and non-human actants. International journal of inclusive education 20(9), 921-933. https//doi.org/10.1080/13603116.2015.1125532
Severinsson, Susanne. (2017). Documentation of Education for Teenagers in Residential Care: A network of Blame and Critique. Pedagogy, Culture and Society. 25(2), 171-180. htpp//doi.org/10.1080/14681366.2016.1238838
Vallberg Roth, Ann-Christine., & Månsson, Annika. (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom: Likriktning med variation. Pedagogisk Forskning i Sverige, 13(2), 81–102. https://doi.org/10.7577/nbf.239
Åsén, Gunnar., & Vallberg Roth, Ann-Christine. (2012). Utvärdering i förskolan – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Downloads
Published
How to Cite
License
Copyright (c) 2022 Susanne Severinsson
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
Unless otherwise stated, works from 2019 are licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
