No. 22 (2022): Venue
Venue Articles

Dokumentation i förskola och skola - för vem och varför?

PDF (Svenska)
  • Susanne Severinsson,
  • Katarina Elfström Pettersson
DOI: https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.4118
Categories

Published 2022-06-13

Keywords

  • dokumentation,
  • mallar,
  • förskola,
  • skola,
  • åtgärdsprogram

How to Cite

Severinsson, S. ., & Elfström Pettersson, K. (2022). Dokumentation i förskola och skola - för vem och varför?. Venue, (22). https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.4118

Copyright (c) 2022 Susanne Severinsson

Creative Commons License

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.

Abstract

I vårt samhälle dokumenteras det mer än någonsin och förskola och skola utgör inget undantag. Dokumentation har blivit ett viktigt verktyg när nyliberala idéer om ett samhälle med reflekterande ansvarstagande medborgare, som kan bidra till att skapa välfärd och tillväxt, ska förverkligas (Rose m.fl. 2006; Alastair, Markström & Vallberg-Roth 2014; Markström 2015). Det blir i ett sådant samhälle viktigt att kunna visa att utvecklingen går åt rätt håll, oavsett om det är en individ eller en organisation det gäller, och att handlingsplaner, utvecklingsplaner och åtgärder är de rätta och följs.  Förskollärare och lärare får hjälp att dokumentera genom mallar av olika slag vilket påverkar innehållet i dokumentationen.

PDF (Svenska)

Full-text of the article is available for this locale: Svenska.

References

  1. Alasuutari, Maarit., Markström, A.-M., & Vallberg Roth, Ann-Christine. (2014). Assessment and Documentation in Early Childhood Education. London: Routledge.
  2. Elfström Pettersson, Katarina. (2017). Teachers’ actions and children’s interests. Quality becomings in preschool documentation. Nordisk Barnehageforskning, 14(2),1-17. https://doi.org/10.7577/nbf.1756
  3. Elfström Pettersson, Katarina. (2019). How a template for documentation in Swedish preschool systematic quality work produces qualities. Contemporary Issues in Early Childhood, 20(2), 194-20. https://doi.org/10.1177/1463949118758714
  4. Kelle, Helga., Seehaust, Rhea., & Bollig, Sabine. (2015). Child health records as socio-material instrument of distributing responsibility. A comparative analysis of paediatric documents from Austria, England and Germany. Children & Society 29, 184-197. https://doi.org/10.1111/chso.12109
  5. Löfdahl, Annica., & Pérez Prieto, Héctor. (2009). Institutional narratives within the performative preschool in Sweden: 'If we write that we're no good, that's not good publicity'. Early Years, 29(3), 261–270. https://doi.org/10.1080/09575140903161438
  6. Markström, Ann-Marie. (2015). Children’s view of documentation in the relations between home and school. Children & Society 29, 231-241. https://doi.org/10.1111/chso.12114
  7. Rose, Nicholas. (1999). Powers of freedom: reframing political thought. Cambridge: University Press.
  8. Salazar Pérez, Michelle., & Cahill, Betsy. (2016). ‘Readiness’ as central to the (re)production of quality discourses in the United States. In Gail S. Canella, Michelle Salazar Pérez, & I-Fang Lee. (eds). Critical examinations of quality in early Education and care: Regulation, disqualification and erasure. New York: Peter Lang.
  9. Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
  10. Skolverket (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Skolverket
  11. Severinsson, Susanne. (2016). Documentation for students in residential care: Network of relations of human and non-human actants. International journal of inclusive education 20(9), 921-933. https//doi.org/10.1080/13603116.2015.1125532
  12. Severinsson, Susanne. (2017). Documentation of Education for Teenagers in Residential Care: A network of Blame and Critique. Pedagogy, Culture and Society. 25(2), 171-180. htpp//doi.org/10.1080/14681366.2016.1238838
  13. Vallberg Roth, Ann-Christine., & Månsson, Annika. (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom: Likriktning med variation. Pedagogisk Forskning i Sverige, 13(2), 81–102. https://doi.org/10.7577/nbf.239
  14. Åsén, Gunnar., & Vallberg Roth, Ann-Christine. (2012). Utvärdering i förskolan – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.