No. 7 (2015)
Articles

Samverkan mellan hem och fritidshem ska gynna skolresultaten

XML (Svenska)
  • Maria Simonsson,
  • Helene Elvstrand,
  • Kristina Hellberg
Maria Simonsson
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN), Linköpings universitet
Bio
Helene Elvstrand
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN), Linköpings universitet Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN), Linköpings universitet
Bio
Kristina Hellberg
Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik, Linköpings universitet
Bio
Handskakning. På den ena handleden en tatuering med hjärta och text "Hem fritidshem", på den andra "Hem ljuva hem".
DOI: https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.1541
Categories

Published 2015-01-14

Keywords

  • Fritidshem,
  • Skolutveckling

How to Cite

Simonsson, M., Elvstrand, H., & Hellberg, K. (2015). Samverkan mellan hem och fritidshem ska gynna skolresultaten. Venue, (7), 1–5. https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.1541
Copyright Notice

Abstract

I de nyligen publicerade Skolverkets allmänna råd om fritidshem betonas ett ökat samarbete mellan fritidshem och hemmet. Det innebär ökad delaktighet men också styrning och kontroll av såväl barn som kontakten med föräldrar/vårdnadshavare. På så sätt ska fritidshemmet komplettera skolans verksamhet och ge bättre skolresultat.

XML (Svenska)

Full-text of the article is available for this locale: Svenska.

References

  1. Davies, B. & Harré, R. (1990). Positioning: The Discursive Production of Selves. Journal of Theory and Social Behaviour. 20:1, 43-63.

  2. Foucault, M. (1991). Governmentality. In G. Burchell, C. Gordon, & P. Miller (Eds.). The Foucault Effect: Studies in Governmentality. With two Lectures by and an Interview with Michael Foucault (pp. 87-104). Chicago: University of Chicago Press.

  3. Foucault, M. (2003). The subject and power, In The essential Foucault: Selections from the essential works of Foucault 1954-1984, eds. P. Rabinow and N. Rose., pp.126-144. New York: The New Press.

  4. Markström, A-M. & Simonsson, M. (2013). Utvecklingssamtal. Kommunikation mellan hem och förskola. Lund: Studentlitteratur.

  5. Rohlin, M. & Haglund, B. (2014). Varför är fritidshemmet ointressant för forskare och politiker. Skola och samhälle. April, 2014.

  6. Rose, N.  (1999). Powers of Freedom. Reframing Political Thought. Cambridge: Cambridge University Press.

  7. Simonsson, M. & Markström, A.-M. (2013). Utvecklingssamtal som uppgift och verktyg i förskollärares professionssträvanden i interaktion med föräldrar. Nordisk Barnehageforskning, 6 (10), 1-18.

  8. Skolinspektionen (2014). Kvalitet i fritidshem. 2010:13. Skolinspektionen.

  9. Skolverket (1999). Allmänna råd med kommentarer för fritidshem 1999:2. Stockholm: Skolverket.

  10. Skolverket (2003). Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Skolverket.

  11. Skolverket (2009). Uppföljning av skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa eller föräldralediga. Stockholm: Skolverket.

  12. Skolverket (2014). Pressmeddelande. Allvarlig utveckling i fritidshemmet. 2014-04-02 http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2014/allvarlig-utveckling-i-fritidshemmen-1.217457.

    SKLFS 2014:39. Skolverkets allmänna råd om fritidshem. Stockholm: Skolverket.

  13.  

  14. [1] Skolverkets allmänna råd om fritidshem (SKLFS 2014:39) kommer vi hädanefter att benämna Skolverkets allmänna råd eller bara de allmänna råden.

Most read articles by the same author(s)

<< < 1 2 3 > >>