No. 21 (2022): Utveckling, lärande och forskning (ULF)
Utbildning, lärande och forskning (ULF)

Att synliggöra ett fritidspedagogiskt förhållningssätt

Lina Lago
Institutionen för Tema (TEMA)
Bio
Helene Elvstrand
Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
Katharina Hertz
Berga skola, Söderköpings kommun
Johan Hjelm
Berga skola, Söderköpings kommun
Klas Johansson
Berga skola, Söderköpings kommun
Micaela Petersson
Berga skola, Söderköpings kommun
Christoffer Andersson
Berga skola, Söderköpings kommun
Oscar Arnryd
Berga skola, Söderköpings kommun
Jamila Eichouh
Berga skola, Söderköpings kommun
Kajsa Nilsson
Berga skola, Söderköpings kommun
Anton Wållberg
Berga skola, Söderköpings kommun
En flika hoppar över hinder i en gympasal. Flickan använder en innebandyklubba som käpphäst.

Published 2022-06-07

Keywords

  • Fritidshem,
  • ULF,
  • Undervisning,
  • Fritidspedagogik

How to Cite

Lago, L., Elvstrand, H., Hertz, K. ., Hjelm, J. ., Johansson, K. ., Petersson, M. ., Andersson, C. ., Arnryd, O. ., Eichouh, J. ., Nilsson, K. ., & Wållberg, A. . (2022). Att synliggöra ett fritidspedagogiskt förhållningssätt . Venue, (21). https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.4127

Abstract

Vad är kärnan i fritidshemmets undervisning, hur kan fritidspedagogiska förhållningssätt synliggöras och utvecklas och vad kräver det för lärarposition? Sådana frågor har varit utgångspunkt för det ULF-projekt som presenteras i denna artikel.

Full-text of the article is available for this locale: Svenska.

References

  1. Broström, S. (2014). Fritidshemmet som en arena för lärande. I: T. Ankerstjerne. (red.), Perspektiv på fritidshemspedagogik. Studentlitteratur.
  2. Elvstrand, H., Lago, L. & Simonsson, M. (red.) (2019). Fritidshemmets möjligheter: att arbeta fritidspedagogiskt. Studentlitteratur.
  3. Kolb, D. A. (1984). Experiential learning: experience as the source of learning and development. Prentice-Hall.
  4. Lager, K. (2020). Possibilities and Impossibilities for Everyday Life: Institutional Spaces in School-Age Educare. IJREE – International Journal for Research on Extended Education, 8(1), 22-35. https://doi.org/10.3224/ijree.v8i1.03
  5. Lave, J., & Wenger, E. (2005 [1991]). Situated learning: legitimate peripheral participation. Cambridge University Press.
  6. Närvänen, AL., & Elvstrand, H. (2019). Kunskapsutveckling i fritidshem. I: H. Elvstrand, L. Lago & M. Simonsson (red.), Fritidshemmets möjligheter: att arbeta fritidspedagogiskt (s. 43-66). Studentlitteratur.
  7. Orwehag, M. (2020). Didaktik i fritidshemmet. I: B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel, & K. Lager (red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. (s. 139-170). Gleerups.
  8. Pihlgren, A. (2018). Situationsstyrt, grupporienterat och upplevelsebaserat lärande. Skolverket.
  9. Rogoff, B., Bartlett, L. & Goodman, T. C. (2001). Lessons about learning as a community. I: B. Rogoff, C. Goodman, & L. Turkanis (red.), Learning together children and adults in a school community (s. 3-16). Oxford University Press.
  10. SFS 2010:800 Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
  11. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019, Lgr11. Skolverket.