No. 21 (2022): Utveckling, lärande och forskning (ULF)
Utbildning, lärande och forskning (ULF)

To develop School-age educare with a focus upon the older pupils

  • Helene Elvstrand,
  • Lina Lago,
  • Anna Björk,
  • Sebastian Claesson,
  • Marcus Karlsson,
  • Annika Storm,
  • Linda Lundh,
  • Andreas Almroth,
  • Tobias Claesson,
  • Erika Eklund,
  • Zacharias Häljeskog
Helene Elvstrand
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV), Linköpings universitet
Bio
Lina Lago
Linköpings universitet
Anna Björk
Rimforsa skola
Sebastian Claesson
Rimforsa skola
Marcus Karlsson
Rimforsa skola
Annika Storm
Rimforsa skola
Linda Lundh
Rimforsa skola
Tobias Claesson
Rimforsa skola
Erika Eklund
Rimforsa skola
Zacharias Häljeskog
Rimforsa skola
Barn som leker med en fritidshemslärare på marken
DOI: https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.4128
Categories

Published 2022-09-02

Keywords

  • Schoolage edu-care ULF-project the older pupils

How to Cite

Elvstrand, H., Lago, L., Björk, A., Claesson, S., Karlsson, M., Storm, A., Lundh, L., Almroth, A., Claesson, T. ., Eklund, E., & Häljeskog, Z. (2022). To develop School-age educare with a focus upon the older pupils. Venue, (21). https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.4128

Copyright (c) 2022 Helene Elvstrand, Lina Lago, Anna Björk, Sebastian Claesson, Marcus Karlsson, Annika Storm, Linda Lundh, Andreas Almroth, Tobias Claesson, Erika Eklund, Zacharias Häljeskog

Creative Commons License

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.

Abstract

I denna artikel beskrivs ett ULF projekt i fritidshem som syftade till att utvecka verksamhet som också attraherar de äldsta eleverna, 10-12 åringarna. Utvecklingsprojektet har genomförts genom en aktionsforskningsbaserad ansats där personal i fritidshem haft återkommande reflektionsträffar tillsammans med forskare. Detta har utmynnat i att personalen har tillsammans med eleverna utvecklat olika former av aktiviteter som bygger både på elevers behov och intressen. Det har bland annat handlat om att skaffa sig mer kunskap om digitala verktyg och se över fritidshemmets inonhusmiljö för att erbjuda rum både för lugna och livliga aktiviteter. 

Full-text of the article is available for this locale: Svenska.

References

  1. Juhl, P. (2015). Fritidshemmets organisation och barns möjligheter. I P. Hviid, & C. Højholt (Red.), Fritidspedagogik med barnperspektiv (s. 75–96). Studentlitteratur.
  2. Lago, L., & Elvstrand, H. (2021). Ett eget utrymme: barns perspektiv på kontroll i relation till fritidshemmets gränser, Barn 2–3. 15-28, https://doi.org/10.5324/barn.v39i2–3.3785
  3. Lago, L., & Elvstrand, H. (2022). Elevers perspektiv på att sluta i fritidshem. I H. Elvstrand. & Lago, L. (Red). Barn i fritidshem (s. 91–105). Liber.
  4. Närvänen, A. L., & Elvstrand, H. (2015). Aktionsforskning på fritidshem – villkor och möjligheter. Venue, 4(1), 1–5. https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.1547
  5. Skolinspektionen. (2010). Kvalitet i fritidshem. Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:3. Skolinspektionen.
  6. Skolverket. (2021) Beskrivande statistik, Elever och personal i fritidshemmet läsåret 2020/21 (Dnr 2021:434). Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=7997
  7. Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr 22.

Most read articles by the same author(s)

1 2 > >>