
Published 2025-03-20
Keywords
- ULF,
- School development,
- School-age educare,
- Conditions
How to Cite
Copyright (c) 2025 Helene Elvstrand, Lina Lago

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
Abstract
För en underbeforskad utbildningspraktik som fritidshem kan praktiknära forskning bidra till att stärka yrkesrollen, leda till kvalitetshöjningar och generera betydelsefulla forskningsresultat. I denna artikel vill vi lyfta fram hur viktigt ett ULF-projekt kan vara men också diskutera hur de specifika förutsättningar som råder i fritidshem, exempelvis avseende en mångskiftande personalgrupp, kan ha för konsekvenser för forskningsprocessen.
Full-text of the article is available for this locale: Svenska.
References
- Ackesjö, H. (2019) Den nya professionen i fritidshemmet: En diskussion om mellanrummets hybriditet In: E. Reimers, M. Harling, I. Henning Loeb & K. Rönnerman (red.), Lärarprofession i en tid av förändringar: Konferensvolym från den tredje nationella ämneskonferensen i pedagogisktarbete (s. 45-64). Göteborgs universitet. RIPS Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
- Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger: I spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. (Doktorsavhandling, Umeå Universitet).
- Boström, L., & Elvstrand, H. (2024). Being a Principal at a School Age Educare Center in Sweden: Perspectives on Structure, Culture, and Leadership. Leadership and Policy in Schools, 1–17. Tillgänglig via: https://doi.org/10.1080/15700763.2024.2431705
- Elvstrand, H., Lago, L. (2023). Tema – en väg för att skapa helhet och lugn i det fritidspedagogiska arbetet. Venue. Linköpings universitet.
- Haglund, B., & Glaés-Coutts, L. (2023). Leading and supporting principals reflect on their task as pedagogical leaders of Swedish school-age educare. School Leadership and Management, 43(1), 8–27. https://doi.org/10.1080/13632434.2022.2137725
- Hjalmarsson, M., & Löfdahl Hultman, A. (2015). Confirming and resisting an underdog position: Leisure-time teachers dealing with a new practice. European Early Childhood Education Research Journal, 23(4), 434–443. Tillgänglig via: https://doi.org/10.1080/1350293X.2015.1087139
- Jederlund, U. (2021). Trustful Relationships and School Development. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].
- Lager, K. (2020). Possibilities and impossibilities for everyday life: Institutional spaces in school-age educare. International Journal for research on extended education, 8(1), 22-35. Tillgängl via: https://doi.org/10.3224/ijree.v8i1.03
- Lago, L., Elvstrand, H., Hertz, K., Hjelm, J., Johansson, K., Petersson, M., Andersson, C., Arnryd, O., Eichouh, J., Nilsson, K., & Wållberg, A. (2022). Att synliggöra ett fritidspedagogiskt arbetsät. Venue. Linköpings universitet.
- Närvänen A-L. & Elvstrand, H. (2014). På väg att (om)skapa fritidshemskulturer: Om visioner, gränsdragningar och identitetsarbete, Barn, 3,
- 9-25. Tillgänglig via: http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i3.3498
- Närvänen, AL. & Elvstrand, H. (2015). Aktionsforskning på fritidshem – villkor och
- möjligheter. Venue. Linköpings universitet.
- Schön, D. (1987). Educating the reflective practitioner. Jossey-Bass.
- Skolinspektionen. (2010). Kvalitet i fritidshem. Rapport 2010:3. Skolinspektionen.
- Skolinspektionen. (2018). Undervisning i fritidshemmet. Skolinspektionen.
- Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011. Skolverket.
- Skolverket. (2024). Elever och personal i fritidshem. Läsåret 2023/24. Skolverket.
- SOU 2022:61 Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid. Utbildningsdepartementet.
- Townsend, A. (2019). Who does action research and what responsibilities do they have to others? Educational Action Research, 27(2), 149–151. https://doi.org/10.1080/09650792.2019.1582184